Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De båda stora lappländska nationalparkerna. Stora Sjöfallet och Sarjek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då man fortsätter vägen uppför sluttningen och kommer på torrare
mark, blir växtligheten i björkskogen genast i samband härmed
så småningom magrare. Kovall {Melampyrum pratense) blir talrik, likaså
skogsfräken {Equisetum silvaticum) och bärrisen blåbär, lingon, mjölon,
odon, kråkbär dominera allt mera. När man kommer öfver björkskogen
på fjällhedsområdet, vidtaga dvärgbjörk, polarviden o. s. v.
med fjällgröna, tätört (Pinguicula) och Gnaphalium norvegicum inströdda
har och där. Vi följa sedan en bäckdalgång med vidsträckta
silfvergrå videsnår, enstaka rönnbuskar och ljusgröna ormbunkar. Här
stöta vi en kull fjällripor, och blåhakar synas vara rätt vanliga, liksom
på dalgångens sidor stenskvättor och ängpiplärkor. En del af växterna
från björklunden uppträda här ånyo såsom skogsnäfva, fjälltolta,
skogsnejlika, stjärnört, hönsbär o. s. v. Ofvanför denna lilla sänka
vidtager det egentliga kalfjället och där smältvattnet från snöfläckarna
befruktar marken trifvas en hel del egentliga fjällväxter såsom fjällsyra
{Oxyria), fjällbinka (Erigeron), den höggula maskrosen (Taraxacum
croceum), rosenrot (Rhodiola rosea), duntraf (Epilobium sp.), smörblomster
(Ranunculus), stenbräckarter (Saxifraga), fjällklöfver (Sibbaldia),
fjällglim (Silene acaulis), polarljung (Andromeda tetragona), lappljung
(Phyllodoce), lappspira (Pedicularis lapponica), fjällärenpris (Veronica
alpina), fjällkloört, fjällnejlika (Viscaria alpina) m. fl. blomväxter för
att ej tala om starr och gräs, bland hvilka fjällkampe (Phleum alpinum)
bör nämnas. Väl uppkommen på högsta fjälltoppen har man en storartad
utsikt öfver de många sjöarna och mot de glänsande snötopparna
och jöklarna ända bortöfver inom Sarjekområdet. Sedan man
skådat sig trött på de stora fjällvidderna och deras skarpa dagrar, kan
man låta ögat hvila och njuta af de små lafvarnas färgmosaik på de
röda hällarna och stenarna, af fjällärenprisens blåa ögonlika blommor
af fjällnejlikans röda blomnystan eller någon annan af dessa små älskliga
fjällväxter, som trotsa klimatets hårdhet.
Sommaren 1909 var för många fågelarter synnerligen ogynnsam
i fjälltrakterna. Den kalla och sena våren hade försvårat eller för
många omöjliggjort fortplantningen. Fågellifvet var därför ovanligt
fattigt, och i augusti, då jag besökte Stora Sjöfallet, hade dessutom en
hel del vadare redan begifvit sig på väg söderut. I närmaste omgifningarna
kring fallet syntes dock följande arter. Den vanliga fiskmåsen
kretsade i ett fåtal exemplar omkring såväl ofvan som nedom
fallet. Storlommar stadda på fiske syntes ock, likaså prackor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
