Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De båda stora lappländska nationalparkerna. Stora Sjöfallet och Sarjek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hussvalor flögo öfver vattnet och vid stränderna trippade drillsnäppor,
sädesärlor och gulärlor. Korpar flögo ofta från ena stranden till den
andra, och i björkskogen uppehöllo sig snöskator, gråsiskor, rödstjärtar,
löfsångare, bergfinkar och i barrskogen lafskrikor.
På norra sidan af Stora Sjöfallet ligger nybygget Rosendal, som
nu innehafves af grefve Eric von Rosen, som erhållit det i arf efter
sin fader. Den härtill hörande bostaden är uppförd helt nära mynningen
af Vietusjokk och med sådant läge, att man därifrån har en
hänförande utsikt öfver Stora Sjöfallet. I nordlig riktning från Rosendals
nybygge och delvis tillhörande detta utbreder sig en vidsträckt
dalgång mellan Juobmotjåkko i öster och Nieras fjällmassiv med dess
utlöpare Ebbatjakko och Karanestjakko i väster. Denna dalgång genomrinnes
af Vietusjokk, en betydande ström som utgör aflopp från den
stora sjön Satisjaure och sjökedjan Petsjaure (Petsats), Teusajaure etc,
genom hvilka nationalparkens nordgräns går. Om man följer denna
dalgång uppföre på västra sidan af Vietusjokk, passerar man först
genom en tallskog med träd af delvis ansenliga dimensioner, ända till
60 cm. diameter (eller än mera) vid brösthöjd, men äfven yngre träd.
Delvis är denna skog blandad med björk, rönn och asptelningar. Där
jordmånen är torr, täckes marken af blåbär, kråkbär, linnea, mossor o.
s. v. När jordmånen är af bättre beskaffenhet, tilltaga örternas antal
(fjällskära, kovall, hönsbär etc.) och snart kommer man in i en björkskog
af delvis ovanligt resliga träd och bland dem stå blott enstaka
talljättar. En dylik hade vid brösthöjd en omkrets af 260 cm., och
dess höjd skattades approximativt till omkring 19-20 m. En annan
ännu kraftigare hade en omkrets af 310 cm. och en höjd af ungefär
16-17 m. De högsta björkarna torde vara omkring 12 m. I denna
frodigare björkskog växte äfven asp, stundom mer än armstjock, rönn
och hägg samt talrikt med gråal förutom viden af olika slag. Här är
en utmärkt betesmark för älg och det synes också på de brutna kvistarna
och träden, att den tages i anspråk.
Vietusjokk är en härlig älf som bildar fors på fors, fall på fall
när den för Satisjaures vatten ned till Langas. När solen skiner på
det klara gröna vattnet, som störtar fram öfver de röda hällarna och
bryter sig i hvitt skum, åstadkommes ett färgspel af oförliknelig skönhet,
som än mera förhöjes genom inramningen mellan gråa lafklädda
klippor i den dystert mörkgröna tallskogen. Talrika små bäckdrag
falla in i Vietusjokk, matade af snöfläckarna på Nieras-fjällen. Kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
