Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Säfja. Af Rutger Sernander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så svänger man - med ett graffält från vikingatiden på höger
hand - upp till öfre Säfja och fram till hufvudbyggnaden. (Fig. 1.)
Denna står där än i dag, sådan den var på Linnés tid; endast
en stor snickerifabriksveranda i två våningar döljer midtpartiet med
hufvudingången. Det är ett litet tvåvåningshus med svagt sluttande
tegeltak, afskuret vid gaflarna. Rummen äro små, men hemtrefliga;
höga trösklar och kvadratiska fönster, hvilka ännu delvis få sin karaktär
af de små gammaldags glasrutorna. Det märkligaste rummet är
nog köket. Det ligger på nedre botten till vänster om förstugan och har
som denna stengolfvet i nivå med gårdsplanen. Här står en mycket
stor öppen spis, om
hvilken strax skall talas.
Taket uppbäres af ett
mycket groft bjälklag.
Ännu för ett antal
år sedan lågo de talrika
uthusen i gammaldagsanordning,
och flere voro
af ålderdomlig typ.
Det hela gör mera intryck
af landtbrukarhem
än Hammarby med sin
förfinade karaktär af
sommarställe.
Ännu 1908, då jag
i Uppsala Nya Tidnings
julnummer gjorde den
skildring af Säfja, som bildar grundstommen till denna artikel,
kvarstod en emellertid nu nedrifven gammal visthusbod med utspringande
öfverbyggnad.
Efter de gamla byggnaderna finnas några bjälkar, på hvilka årtal
från 1600- och 1700-talen jämte en del initialer finnas inskurna. I
en loge är en sådan intimrad med årtalen 1696 och 1717. En lösbjälke
med sin synnerligen prydliga och kraftigt utförda inskription
från »1752 D 2 JUNIUS» finnes afbildad i fig. 2.
Idyllen förhöjes i hög grad genom det lummiga löfverk, i hvilket
allt ligger inbäddadt. Det är gamla plommon- och körsbärslundar,
men framförallt några trädjättar, som tydligen varit med på Linnés tid.
 |
| Fig. 3. O. v. Friesen foto. maj 1910. »PARKEN» VID LINNÉS SÄFJA. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
