- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
79

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjurälfdalens karstlandskap i norra Jämtland. Af Fredr. Svenonius.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhang. Af de nio eller tio, som jag såg öppna sig vid Bjurälfvens bädd,
äro dock de flesta så låga, att man ej kan intränga mer än
några famnar. Endast den vid i belägna var något mera åtkomlig,
ehuru äfven där passagen ej var synnerligt bekväm, enär höjden från
golf till tak under de första 8-10 famnarna vanligen föga öfversteg;
1/2 till 2/3 meter. Därefter vidgade sig grottan betydligt i alla dimensioner,
ehuru ej så att man kunde stå upprätt, och något längre in sände
den en gren snedt nedåt. På det ställe, där jag vände - 20 à 25
famnar från ingången - sänkte sig åter taket, men så långt jag vid
bloss kunde se syntes intet slut. Några droppstensbildningar funnos
ej i dessa på svenska sidan belägna grottor - hvilket däremot var
förhållandet vid den nedanför omnämnda Rendsel-älfven. De genom
vattnets urhålkning åstadkomna ytorna af kalkstenen visade sig vanligen
helt och hållet uppdelade i små grunda gropar af omkring 25 - 40
kv.-cm:s storlek. Att dessa ej kunnat ursvarfvas genom kringhvirflande
sandkorn, att företeelsen således ej är någon slags jättegrytbildning
i smått, framgår oemotsägligt däraf, att de förekomma med samma
regelbundenhet pä grottornas väggar och tak
.

Äfven ofvanför det ställe, där Bjurälfven inkommer i dalen, fortfara
de egendomliga förhållandena. Sandaflagringarna bilda än otaliga
kullar, som dock äro mera afrundade än längre ned, än ovanligt jämna
slätter; »jordtrattarna» fortfara, och här möter ej sällan den öfverraskningen,
att en sådan nedborrats midt på en fullkomligt jämn slätt.
Ehuru en mängd små bäckar nedstörta från sidorna, finnes ingen sådan
i hela den breda dalen, enär de alla omedelbart eller efter ett mycket
kort lopp försvinna. Här synes jämte kalkstenen ett och annat lager
af grå kvartsit och i S:a väggen härskar en grå glänsande lerskiffer;
lersandsten sågs en gång i kalkens hängande; stupningen är ofta lodrät,
strykningen i dalens riktning.

Det är efter det sagda obehöfligt att ingå i någon vidlyftigare förklaring
öfver uppkomsten af de företeelser, jag här beskrifvit, då berggrundens
beskaffenhet gör densamma påtaglig. Det är samma vattenutlösning
af kalkstenen som i de bekanta karstlandskapen i Krain, Istrien
och Dinariska alperna eller i de enstaka kalkgrottor och »slukhål»,
som äro väl bekanta från Gottland och Skåne. På några ställen
i Norge träffas liknande landskap. Den bekanta norska Rendselälfven
eller Jordbroälfven rinner ej många kilometer härifrån och, man
skulle kunna säga, i samma dalgångs fortsättning. Dess storlek är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:28:08 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snf/1910/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free