Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garphytte nationalpark. Af EINAR LÖNNBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté och hemställde, att Kungl. Majestät måtte
föreslå riksdagen, att ett område å Kilsbergens sluttning af högst 20
hektar på Garphytte kronopark, Askersunds revir, måtte afsättas såsom
nationalpark. Detta skedde med särskild tanke på den rika ängsfloran
inom det omtalade området. Under ärendets vidare behandling kom
den i ett ännu gynnsammare läge genom den vidsynthet, som ådagalades
af Konungens Befallningshafvande i Örebro län, som med full
rätt framhöll, att en areal omfattande blott 20 hektar »vore alltför obetydlig
för att det stora syfte, som afsåges med anläggningar af nationalparker,
skulle kunna vinnas». Visserligen skulle floran på ett sådant
område kunna bevaras, »men något särskildt djurlif kunde ej tänkas
få sin tillvaro inom så trånga gränser». Konungens Befallningshafvande
ansåg, att en nationalpark å Kilsbergens södra sluttning utan
tvifvel skulle blifva synnerligen lämplig och föreslog, att området
skulle »utvidgas så, att en verklig nationalpark kunde uppkomma till
gagn för det allmänna och till trefnad för länets innevånare». Det
erinrades vidare om, att området låge på forna strandterrasser och att
jorden vore »kraftig till följd af kalk från urbergets kalklager». Växtlighetsförhållandena
vore därför särdeles gynnsamma, men det kunde
ifrågasättas, om ej området borde utsträckas, så att det äfven omfattade
»bredvid liggande trakter, där ej samma ovanligt gynnsamma
naturförhållanden vore rådande. Man skulle därigenom få en klarare
bild af växt- och det lägre djurlifvets förändringar till följd af markens
olika beskaffenhet i den blifvande nationalparken». Kammarkollegium
och domänstyrelsen ansågo äfven för sin del lämpligt, att
arealen ej inskränktes till den ursprungligen föreslagna, utan att den
borde utsträckas på det sätt Konungens Befallningshafvande i Örebro
län antydt. Den kungliga propositionen upptog denna möjlighet och
den vann riksdagens bifall.
Då författaren af dessa rader erhöll i uppdrag att föreslå definitiva
gränser för denna nationalpark, bibehölls detta syfte för ögonen.
Förslaget, som sedan af Kungl. Majestät fastställts, kom sålunda att
omfatta det område, som bifogade karta angifver. Det utgör omkring
109 hektar och omfattar större delen af den kronan tillhöriga Svenshytte
Östergård. Denna gård har ej några åbyggnader och bildar
en i stort sedt triangulär ägofigur, hvars basala gränslinie sträcker sig
utmed landsvägen från Garphyttan till Svenshyttan. Från hvart och ett af
triangelns hörn har af olika skäl afskiljts ett litet markområde, nämligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
