- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
98

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ung bonde naturskyddare. Ett efterföljansvärdt exempel.Av Gunnar Hallström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

typen ha här mätt öfver 10 meter i längd - och ett ännu lefvande
vördnadsvärdt träd af det vresiga slaget mäter rundt om stammen vid
brösthöjd 1 meter och 33 cm. -

Den krassa egennyttans män skola väl som så ofta anse ett dylikt
hänsynstagande till naturen (och fornminnen) nästan liktydigt med
galenskap och baksträfveri och oförenligt med »rationellt jordbruk» - och
jag vill därför angående denna bonde framhålla, att han varit en
föregångsman på platsen äfven som jordbrukare. Så t. ex. var han
den förste, som på ön införde moderna redskap och maskiner och
täckdikade sina åkrar.

Nu är det visserligen så, att mannen är ganska förmögen och
många vilja väl gärna genmäla angående naturskyddet - »att det kan
han ha råd till!» Men då frågar jag: hur många rika bönder göra
som han? Hur många ännu rikare godsherrar göra väl detsamma?

Nu har jag hoppats med dessa rader, att då detta fall af enskildt
naturskydd blifvit kändt, det kunde locka många bönder, godsägare
och bolag att gå och göra sammaledes på frivillighetens väg. Hvarje
egendomsägare kunde kanske småningom lockas att ha sin egen lilla »naturpark»,
som han med glädje och stolthet kunde betrakta och förevisa
och öfverlämna åt kommande släkten i arf och vård. De största
fordringarna komma naturligtvis de stora jordägarna att ställa på sig,
men äfven den minste torde kunna finna en bit »vild» och orörd
natur att intressera sig för - ett träd, en sällsynt eller helt vanlig
blomsterart eller några mäktiga stenblock, en klippformation eller en
djurart - och sätta en ära i att tappert skydda dem.

Det var det ena. Det andra jag ville var att framhålla samarbetet.
Mitt lilla meddelande här ofvan visar, att sådant är praktiskt möjligt»

Om man alldeles frånser den skada, som uppstår genom råhet
och hänsynslöst vinstbegär - dem man måste bjuda spetsen - hur
många upprörande förödelser af natur (och fornminnen) förekomma
icke på grund af okunnighet och slöhet, där de med litet omtänksamhet
och vakenhet kunnat undvikas - kanske efter samråd med lämplig
person - utan att något ekonomiskt intresse behöft stå efter, eller
i andra fall en obetydlig förlust uppstått!

Först för sent erfara de flesta, att naturskydd kunnat äga rum!

Det borde väl vara möjligt att uppnå en sådan sakernas ställning,
att vid såväl jordbrukets som industriens framfart och utveckling icke
mer än nödvändigt förstördes af naturens skönhet och egenart. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:28:08 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snf/1910/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free