Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om roffåglar, som äro värda skydd. Af Einar Lönnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklig, då get gäller för henne att söka bemäktiga sig lefvande byte.
Hon håller därför gärna till godo med redan döda djur. I regel måste
hon för öfrigt nöja sig med smärre däggdjur och fåglar, kräldjur, grodor
och fisk. Ja, till och med insekter och insektslarver få stryka med.
Sällan eller aldrig kan gladan öfverväldiga något större däggdjur eller
fåglar, såvida dessa ej äro sjuka eller skadade, ty hon är tämligen svag,
trots det att hon ser stor ut, och tillika ingalunda modig. Ungfåglar
däremot såsom andungar och äfven kycklingar äro mera lättfångade
offer, och gladan förstår också att begagna sig häraf. Men därigenom
ådrog hon sig jägarnes och landtbrukarnes vrede och utsatte sig för
deras hämnd. Kanhända var det detta som så hastigt åstadkom gladstammens
undergång. Äggsamlande pojkar ha nog äfven gjort sitt
till att minska denna fågelart, ty gladornas bon äro i allmänhet lätta att
finna. Trots allt är det dock nästan gåtfullt, att gladorna utrotats så
hastigt. Nu äro de så sällsynta, att ett häckande gladpar ovillkorligen
bör betraktas som ett naturminnesmärke och förtjänar att skyddas.
Och skulle gladorna möjligen göra någon förargelse, bör man öfverse
därmed. Hvarje naturvän har också riklig ersättning för den eventuella
förlusten af någon kyckling eller andunge i att se gladornas härliga
flykt. Förr i tiden brukade man också spå väder med anledning af
huru gladorna flögo, säger Anders Johan Retzius. Flögo de högt,
väntade man godt väder, men om de flögo lågt och skriade, väntades
regn. Gladorna äro flyttfåglar, som återvända hit till landet från sin
vintervistelse i Afrika omkring den 20-25 mars eller tidigare. Sven
Nilsson säger ock om henne: »Hon anses därföre som ett af vårens
säkraste förebud, och då landtmannen i Skåne ser en glada i luften,
är han tämligen säker att vintern är öfverstånden.»
Några egendomliga smådrag ur gladornas biologi torde vara af
intresse att anföra. När gladan bygger bo, samlar hon hvarjehanda
föremål för att fodra det invändigt. Papper och trasor äro då välkomna
för henne. Detta var så väl bekant, att ett engelskt ordstäf
sade: »när gladan bygger, så håll ett öga på smålinnet». En annan egendomlighet
är gladungarnas vana att spela döda, då de infångats och
tro sig observerade. Men går man bara från dem och lämnar dem i fred,
vaknar den skenbart döde snart till lif igen.
I England har gladan haft en liknande historia som hos oss och
då detta förhållande är ganska lärorikt, må några drag därur anföras.
För några hundra år sedan voro gladorna till och med så allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
