- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
116

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och notiser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En sörmländsk löfäng, hvilken hittills icke blifvit nämnd
under diskussionen i naturskyddsfrågan, omtalas af handlanden Albert
Gräslund
, Nyköping, som skrifver:

»En aktad dam här i staden meddelar mig, att i Hälla socken,
Södermanland, c:a 1/2 mil från Vrena station, finnes ett mindre område,
kalladt Stenshammar, å Eneby gårds ägor invid sjön Yngaren,
hvilket synes vara värdt uppmärksamhet ur naturskyddssynpunkt på
grund af sin ovanligt rika löfängsvegetation. Bl. a. förekomma lindar,
ekar och andra gamla löfträd af ovanliga dimensioner samt vidsträckta
snår, bildade af olika buskväxter.»

*



Hjälp åt småfåglarna. Vi svenskar kunna med rätta berömma
oss af att vara en af världens mest djurvänliga nationer, och
många nyttiga eller oskadliga fåglar, som särskildt i sydliga länder äro
utsatta för en lika grym som tanklös förföljelse, ha hos oss af ålder
åtnjutit ett visst skydd. Medan man t. ex. i Italien eller södra Frankrike
anser det alldeles i sin ordning att utan någon urskiljning fånga
och döda småfåglar i tusental, skall i vårt land t. o. m. den okynnigaste
pojke dra sig för att bära hand på sådana fåglar som t. ex. näktergalen,
svalorna, sånglärkan, trädgårdssångaren, sädesärlan, staren och
flera andra. – Den enda form i hvilken förföljelse mot nyttiga småfåglar
hos oss bedrifves skulle möjligen vara äggsamlandet. Denna
ledsamma mani, som i fars och farfars ungdom florerade på ett betänkligt
sätt, tyckes dock, dess bättre, numera ha råkat ur modet.

För öfrigt torde man komma ihåg, att våra nyttiga småfåglar
sedan några år tillbaka äro skyddade icke blott på grund af häfdvunnen
sed utan äfven af skrifven lag. Genom k. kungörelse angående skydd
åt för landtbruket nyttiga fåglar stadgas nämligen formlig fridlysning
under tiden 1 mars–15 september för alla tättingar, som icke uteslutande
lifnära sig af växtämnen, samt dessutom för alla hackspettar,
för nattskärror, tornsvalor och några andra skärrfåglar, tre af våra
ugglearter samt ett stort antal vadare.

Trots det dubbla skydd, de nyttiga fåglarna sålunda åtnjuta hos
oss, ser det dock tyvärr ut, som om flera arter bland dem skulle vara
stadda i ständigt aftagande. En bidragande orsak härtill kan måhända
vara den förföljelse, för hvilken våra flyttfåglar äro utsatta under sin
väg genom Sydeuropa. Den verkliga skulden ligger dock utan tvifvel
däri, att naturen här hemma genom markens uppodling, skogsafverkning,
torrläggningsföretag o. d. gradvis undergår en sådan förändring,
att fåglarna icke längre kunna finna trefnad på sina gamla häckplatser.
De naturliga löfängarna, af hvilka vårt land fordom haft sådant
öfverflöd och som utgjort sångfåglarnas käraste tillhåll, försvinna
så småningom såsom varande oförenliga med ett rationellt jordbruk,
kärr och bäckdrag utdikas och afledas, och den under kultur lagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:28:08 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snf/1910/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free