Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen femårsdagen dels af naturskyddslagens och
nationalparksförslagets antagande i riksdagen den 28 april 1909,
dels af Svenska Naturskyddsföreningens konstituerande möte
på vetenskapsakademiens hörsal den 16 maj samma år.
Dylika bemärkelsedagar gifva, äfven om de såsom här
icke afse några längre tidsperioder, helt osökt anledning till
en blick tillbaka och ett uppställande af önskemål för
framtiden. Det är emellertid icke min mening att här meddela
någon utförlig historik öfver de gångna årens
naturskyddsarbete. En sådan skulle icke blott taga alltför stort utrymme
i anspråk, utan äfven vara i viss mån öfverflödig, då man
genom uppsatser och styrelseberättelser i årsskriftens olika
årgångar haft tillfälle att följa med så godt som allt, hvad
som tilldragit sig på naturskyddets område här i landet. I
tanke att många bland årsskriftens läsare likväl skola hafva
intresse och nytta af en koncentrerad öfversikt af hvad som
hittills uträttats i fråga om praktiska naturskyddsåtgärder,
har jag låtit utföra en på annat ställe i denna årsskrift
meddelad karta öfver Sverige, på hvilken jag, så godt sig
göra låtit, utmärkt dels nationalparkerna samt smärre
naturskyddsområden och enstaka fridlysta naturminnen, dels äfven,
för fullständighetens skull, sådana områden och föremål, om
hvilkas skyddande ansökan ingifvits men ännu ej hunnit
bifallas. I den kartan åtföljande texten omnämnas slutligen
sådana fridlysningar enligt naturskyddslagen, för hvilka det
icke går att finna några lämpliga beteckningar på en karta.
Men huru påtagligt det språk är, som talas af de olika
figurerna, punkterna och siffrorna på kartan, torde det dock
vara nödvändigt att med några ord närmare belysa värdet
och innebörden af en del på senare tider vunna resultat.
En af våra mest framstående och verksamma
naturskyddare har vid ett tillfälle lämnat följande välgrundade och
uttrycksfulla svar på frågan hvad som enligt hans mening
vore det centrala i naturskyddssaken: »Testamentsgåfvan till
våra efterkommande af områden, på hvilka naturen, så vidt
det står i vår makt, för alla tider skall bevaras i sitt
ursprungliga skick utan ingrepp från människans sida.» Det
är denna tanke som ligger till grund för afskiljandet af de
af 1909 års riksdag beslutade nationalparksområdena, och de
senaste årens händelser ha äfven gifvit stöd åt den förhopp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
