Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
blef föremål för stor uppmärksamhet af bland andra de å
Kristinebergs zoologiska station invid Fiskebäckskil verksamma
Uppsalazoologerna och gaf därigenom anledning till en
genomgripande och betydelsefull förändring i dess skapares tillvaro.
Kolthoff antog nämligen erbjudandet att bli konservator vid
Uppsala universitets zoologiska museum och utnämndes till
denna befattning den 28 augusti 1878. Säkerligen var det med
tungt sinne, han beslöt sig för att lämna sitt kära Lunevik och
det härliga jägarlifvet vid Gullmarn, men hänsynen till hans
barns uppfostran bestämde honom för emottagandet af
befattningen, hvars handhafvande sedan under mer än tre
decennier skänkte honom själf anseende och blef af stor betydelse
för den zoologiska undervisningen och för väckandet och
underhållandet af intresse för och kärlek till djurvärlden i
vida kretsar äfven utom universitetet.
I bästa samförstånd och samarbete med institutionens
föreståndare, Wilhelm Liljeborg och Tycho Tullberg,
renoverade nämligen Kolthoff samlingarna och riktade dem
med en mängd nya förvärf, hufvudsakligen utgörande skördar från
hans egna jakter och forskningsfärder samt förträffligt
preparerade och konstnärligt anordnade, och i kupolen till
Gustavianum, där de Marklinska samlingarna förut voro förvarade,
inrättade han det första biologiska museet i Sverige,
inra-madt i nordiska panoramamålningar af Bruno Liljefors
och skänkande en lefvande föreställning särskildt om den höga
nordens fauna. Den uppmärksamhet och beundran, som det
om lika stor zoologisk kunskap som varm naturkärlek vittnande
muséet väckte, torde ha varit en af anledningarna till att
Kolthoff efter många år i större skala och med väsentligt
rikare material utförde sina biologiska museiplaner. Sålunda
tillkommo år 1894 det stora biologiska museet på
Djurgården vid Stockholm och år 1910 det nya biologiska museet
i Uppsala, hvilka bägge äro mönsteranstalter och det
förstnämnda länge var enastående i sitt slag i Europa. Det gagn,
Kolthoff med dessa sina museiskapelser gjort den zoologiska
allmänbildningen, kan helt visst betecknas som betydande, ja,
oöfverskådligt.
För anskaffande af material till museerna företog Gustaf
Kolthoff, såsom redan antydts, flera forskningsfärder. Vida
berest i vårt eget land, gjorde han sålunda redan år 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
