Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
hundratal exemplar. Den förekommer mycket exklusivt i bältet af
Schoenus nigricans, stickande upp ur det nakna bleket mellan
S eho en u s-tufvorna i ståtliga, öfver fotshöga exemplar. På hemvägen
kunde jag, då ögat nu blifvit inställdt på Orchis palustris, äfven
upptäcka ett och annat exemplar på fuktigare ställen i den ledsamma
Vikemyren. Men endast förkrympta stackare, kämpande för sitt lif.
Jag har med dessa rader icke blott velat prensentera en »rar
växt» och väcka intresse för dess bevarande åt den svenska floran.
En dylik snäf synpunkt synes mig tvärtom gå en smula på sidan om
naturskyddsidéns centrala innebörd: att lämna lämpliga, representativa
stycken natur, med allt hvad där finnes, absolut åt sig själfva att fritt
utvecklas. Jag har in effigie velat rikta uppmärksamheten på hela den
försvinnande gottländska myren, som väl varit värd att i representativ
gestalt bevaras åt eftervärlden, under formen af nationalpark eller på
annat sätt. Mästermyr t. ex. som nationalpark — den hade sannerligen
inte behöft skämmas för sig ens vid sidan af våra lappländska. Nu är
frågan så till vida för sent väckt som denna, den sista jättestora myren,
hvars natur och lif så härligt skildrats af Ljungqvist i Turistföreningens
årsskrift 1906, nu är utdikad. Men ännu kanske man kunde tänka på
att skydda någon af de kvarvarande mindre som ett litet minne af
den forna härligheten, exempelvis då den redan nämnda omkring 200
hektar omfattande Träskmyr i Lärbro socken. Det vore ju alltid bättre
än intet.
Lars-Gunnar Romeli.
Uppländsk urskog naturskyddsområde?
En framställning af professor Rutger Sernander.
Professorn i växtbiologi vid Uppsala universitet Rutger Sernander
har hos k. m:t anhållit om sådana åtgärder, att ett på ärkebiskopens
lönejord befintligt område, Fiby urskog i Vänge socken, måtte fridlysas
enligt naturskyddslagen. Området är 67 hektar stort och utgöres af
oväxtlig granskog med inströdda skogskärr samt af berg med gles
skog- af martall.
På grund af sitt afskilda läge har Fiby urskog aldrig varit utsatt
för egentlig afverkning och ger därför den för södra och mellersta Sverige
sällsynta bilden af en verklig naturskog.
Granarna förete i utmärkande grad exempel på missbildningar,
deformationer och sjukdomar, hvilka det för vetenskapen kan vara af
intresse att studera. Också företagas talrika exkursioner dit, liksom
äfven preparat därifrån användas vid undervisningen. Då skogen
representerar ringa ekonomiskt värde, anser professor Sernander
frid-lysningsåtgärden kunna vidtagas utan någon nämnvärd ekonomisk
uppoffring.
Det intressanta området torde komma att blifva föremål för ett
utförligare omnämnande i nästa årgång af »Sveriges natur».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
