Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1919 / 141 (1910-1935) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

PROFIL AV LANDBORGSBRANTEN MED ALMSKOGEN VID BORGHOLMS SLOTTSRUIN TH. HÖGDAHL FOTO D. 17/7 1918

Borgholms slottsskog nationalpark?

Svenska Naturskyddsföreningens framställning till Kungl. Maj:t.


Såsom omtalas i årsberättelsen, ingav Svenska Naturskyddsföreningen
den 11 sistl. september till jordbruksdepartementet en framställning om
avskiljande såsom nationalpark av den Borgholms Kungsgård tillhörande
skogen och stranden norr och nordväst om slottsruinen. Framställningen,
som grundar sig på en av föreningens ordförande professor Rutger
Sernander verkställd undersökning på platsen, var av följande lydelse:

»Sedan länge tillbaka har det svenska naturskyddet haft sin
uppmärksamhet fäst vid det märkliga stycke land, som har sin
medelpunkt i Borgholms slottsruin.

Som känt, tronar ruinen på ett kraftigt markerat utsprång av den
öländska kalkplatån, vars vida, öde allvarmarker möta blicken mot
sydost, medan mot de andra väderstrecken branten och låglandet nedanför
fram till Kalmarsund äro höljda i resliga almlundar och täta ekskogar,
det hela en landskapsbild, vars utomordentliga skönhet är vida beryktad,
även utom Sveriges gränser.

Det är tvenne yttre faror som kunna tänkas hota denna
landskapsbild i dess nuvarande särart. Den ena skulle ligga i allvarsviddernas
eventuella bebyggande, uppodlande eller planterande med skog, den
andra i uthuggning av omförmälda ekskogar och deras överförande till
kulturskogar.

Men det är ej blott den förlust i bildens helhetsverkan, som dylika
ingrepp skulle medföra, vilka böra beaktas. Vi möta därjämte inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>