- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1920 /
86

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



fulla skydd. Jag kan icke neka mig nöjet att i detta
sammanhang anföra, vad professor G. RÖRIG i sådant avseende så
träffande säger: »Beträffande sådana fåglar, som ingenstädes
i landet mera äro allmänna, får man icke, ställa
nyttighetsprincipen i förgrunden, utan man är förpliktigad att tillgodose
naturskyddets krav: att tillförsäkra ett varaktigt skydd åt
alla de arter, vilka, sedan årtusenden bofasta i landet, genom
sin egenart länka våra tankar på länge sedan svunna tider
av uråldrig naturkraft». Våra grannar sunnan om Östersjövåg
hylla genomgående denna regel.

Pilgrimsfalken, som uteslutande lever av fåglar, mest
simfåglar och vadare, vilka han nästan alltid griper i flykten,
är svårare att försvara. Jägaren ser ofta med grämelse det
intrång han gör på andstammen. Men han saknar ingalunda
sina förtjänster, av vilka den, att han skarpt efterhåller kråkan
och andra äggtjuvar, icke är den minsta. Detta har t. ex.
till fullo insetts av den nästan alltid på land eller å vattnet
sig uppehållande ådan (ejderhonan), vilken med sina ungar
väl trives tillsammans med den eljest rovlystne falken, och
har denna omständighet värderats efter förtjänst av
skärkarlen, som därför lämnar pilgrimsfalken i fred. Han är
för övrigt icke synnerligen talrik, och naturvännen, som
beundrar hans blixtsnabba flykt, hans skarpa syn och kraften
i hans anfall å sitt byte, skulle mycket beklaga hans
fullständiga utrotande.

Lärkfalken visar i sina levnadsvanor två sidor, varandra
ganska olika, den ena mindre tilltalande, då han under
småfågelsträcket höst och vår följer detta åt och brandskattar
de oskyldiga fågelskarorna, ett ingrepp som dock är föga
märkbart å de individrika flyttningstågen, den andra mera
oförarglig, då han å häckningsplatsen och sommaren igenom
nästan uteslutande livnärer sig av tordyvlar och andra
skalbaggar men framför allt sländor, som han fångar i flykten.
Den flygskicklighet han härvid lägger i dagen är värd all
beundran. Från jägarens synpunkt indifferent och såsom
närande sig av huvudsakligast fröätande fåglar de korta
perioder han har kramsfågel på sin matsedel, borde han
kunna tolereras.

Stenfalken är en liten rovlysten fågel, som häckar
uteslutande i våra nordligaste landamären. Han lever mest av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1920/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free