- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1928 /
24

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tvenne sällsynta och vackra fåglar

Av PAUL ROSENIUS
(Se försättsplanscherna nr 1 och 2)

Vi äga i vår fauna några fågelarter, vilkas färgprakt
övergår det stora flertalets och synes oss som lån från mera
sol-bestrålade nejder. Den lille blå mesen är ju förtjusande i sitt
sidenglänsande himmelsblå, och likaså steglitsen med sitt
kadmiumgula vingband och det blodröda kring näbben.
Sidensvansen är ju underbart fin och begåvad med den mest
egendomliga och effektfulla utstyrsel på sin klädnad.
Kungsfiskaren är en skimrande uppenbarelse för den som tilläventyrs
råkar få se honom, oberäknelig och ogripbar med hänsyn till
fasta hemorter ibland oss. Två härligheter återstå: blåkråkan
och härfågeln, den förra ett enda flerfärgat smycke, den senare
förtrollande i sin sprakande brokighet och sin sällsamma
fjäderhjälm — som en indian i rustning. Båda ännu med
en kringskuren liten stam kvarlevande på sina sista
reträttplatser inom Sveriges land.

Båda dessa fåglar ha i förgångna tider funnits vida mera
allmänt på våra breddgrader. Blåkråkan fanns som
häckfågel i Danmark ännu på 1870-talet och kanske ännu litet
senare, men är nu helt utrotad där. Möjligen har hon också
någon gång varit bofast i Norge. I vårt land fanns hon en
gång talrikt utbredd, hållande sig företrädesvis i de östliga
delarna av Sydsverige, Öland och Gotland inberäknade, ända
upp till Dalälven. Under Linnés resa i Skåne var hon där
känd under namnet »Ällekråge» (— alkråka), ett namn som
hon väl erhållit under danska tiden. Möjligt är att hon
inkommit i landet först pä 1600-talet, enär hon då blev känd
som »Drottning Kristinas kråka». På 1830-talet var hon
bofast i de flesta lövskogar i södra och mellersta Sverige,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1928/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free