Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
FIG. 2. FLÄSEBÄCKENS UTFLÖDE UR KÄVSJÖN
FÖRF. FOTO MAJ 192 6
dess »medelpunkt och ögonsten, Kävsjön och dess mader»
såsom Carl Fries säger i sin uppsats »Store mosse», Svenska
Turistföreningens årsskrift 1920. Ryktet har omgivit Kävsjön
med nästan en förtrollningens nimbus — sjön där vid
islossningen sådana mängder rastande svanar sjunga, att det hörs
över hela trakten, där gäss i tusental vila över, där tranorna
dansa litet varstans, och där man under jakttiden på en enda
dag kan skjuta änder i hundratal.
För sitt rika fågellivs skull blev Kävsjön också tidigt
föremål för naturskyddsintresset och omnämndes redan 1904
i ett kommitté-förslag från vetenskapsakademien såsom ett
område lämpligt att avsätta såsom nationalpark. Förtjänsten
härom tillkommer jägmästare Edvard Wibeck, som även
lämnat en utförlig beskrivning av traktens fågelliv i början
av århundradet i en uppsats om »Fågellivet på västra Smålands
myrar och kärr», Svenska Jägareförbundets Tidskrift 1904.
Förslaget föll emellertid, beroende på att man på ort och
ställe tvärt om menade, att Kävsjön och hela mosskomplexet
genom utdikning helst borde fullständigt torrläggas. Ute i
bygderna åtminstone levde man då ännu kvar i den tid, då
man icke gjorde sig möda med några djupare reflexioner
vid sjösänkningar och mossdikningar. Man hyste och hyser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
