Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Finland sällsynta arter, såsom Campanula uniflora,
Pediculatis hirsuta, Wahlbergella apetala, Alsine strida och A. rubella,
Rhododendron lapponicum, Carex rupestris och C. misandray
Trisetum subspicatum, Poa cœsia, Silene acaulis, Saxifraga
oppositifolia, Gentiana tenella, Draba fladnizensis, Woodsia
glabella, Erigeron uniflorus och E. unalaschkensis, Arnica alpina.
Man finner alpina ängar, gungflyartade sumpmarker, hedar
med Andromeda tetragona, kalla fjällbäckar med karakteristisk
strand vegetation och högre upp på den delvis försumpade
hedmarken Aira alpina, Luzula Wahlenbergii, Saxifraga
stellaris och dess var. comosa samt 5. cernua var. ramosa. Högst
uppe följer på de med kallt smältvatten genomdränkta
platserna snölägesvegetation med Ranunculus glacialis, nivalis och
pygmaeus, Cardamine bellidifolia, Cerastium-former ete. Ar
1914 har forstmästare Montell inom ett av honom då redan
till fredning föreslaget mindre område kring Malla funnit
inalles 21 kärlkryptogamer och 217 fanerogamer. Han nämner
bland sällsynta arter på fjällsluttningarna ytterligare Aspidium
lonchitis, Cryptogramme crispa, Alchemilla alpina, Mulgedium
alpinum, Veronica saxatilis och Chamœorchis alpina. I mångt
och mycket påminner området med hänsyn till sin vegetation
om nationalparken vid Abisko i Torne lappmark.
Från topparna i Malla-komplexet, av vilka den högsta når
927 meter ö h, har man en storartad utsikt över den
omgivande mäktiga fjällnaturen, likaså från det närbelägna Saana,
som höjer sig vid pass 100 m högre. Såsom en speciell
sevärdhet framhåller prof. Linkola fjällbäckarnas vattenfall.
Längs sluttningarna av Malla nedstörtar Kitsijoki, som bildar
två nära varandra liggande, branta fall på resp. 18 och 10
meters höjd, och Mallajoki bildar nära sitt inflöde i
Malla-järvi ett egendomligt trappstegsartat fall, där vattnet söker
sig ned över flera nära meterhöga skifferavsatser.
2) Pallas- och Ounastunturi (c. 68° n. br, omkr. 850
kvkm, allmänt skyddsområde.)
Beläget i gränstrakterna av Kittilä, Muonio och Enontekis
socknar, är området lätt tillgängligt från olika håll, men
utgör därjämte en hart när fullkomlig vildmark, företrädande
den typiska karga naturen i finska Lappmarken i all dess
enformiga ödslighet och samtidigt icke ringa omväxling. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
