- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1928 /
120

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydligaste vattenfallen äro Kiutaköngäs med 13 meters fall
på en sträcka av 600 m och Taivalköngäs med 6 meters fall.
Bland de vackraste trakterna nämnes nejden kring Savilampi.

Berggrunden sammansättes av kvartsit, konglomerat,
meta-basiter, skiffrar och dolomiter. Denna omväxling betingar
en över huvud rik flora, där man finner flere utposter för
såväl sydliga som nordliga arter. Bland de mer anmärkningsvärda
nämnas: Dryas octopetala, Salix reticulata, Arnica alpina,
Melandrium affine, Potentilla nivea
och Arabis alpina. Härtill
kommer ett östligt element: Salix pyrolœfolia, Draba cinerea,
Silene tatarica
(som dock går långt västligare, ända till trakten
av Kemi). Inom området finnas fyndplatserna för Arenaria
ciliata
, de enda i Finland. Rik är även mossfloran. Inom
vegetationen tilldraga sig de på kalkhaltig grund förekommande
associationerna särskild uppmärksamhet Sådana äro
flera klippsamhällen, stundom med massvegetation av Dryas,
lundartade associationer vid foten av sluttningar och
bäckstränder, bl. a. ståtliga ormbunkslundar, vidare gungflyn,
gungflyartade myrar, mossar m. fl., vilka alla genom sin
artrikedom och frodighet avsticka från den karga
omgivningen. Anmärkningsvärda äro jämväl de alluviala ängarna
längs älvarnas bräddar med en egenartad vegetation av bl. a.
Phaca frigida, Silene tatarica och Dianthus superbus.

Denna artrika flora och omväxlande vegetation är likväl
inskränkt till ett relativt ringa område, nämligen främst till
älvarnas närhet. I övrigt finner man enformiga hedskogar
av Hylocomium-, Myrtillus-, Empetrum- och Cladina-Calluna-typ.
Olikartade sumpmarker, bland vilka en ansenlig del äro mer
eller mindre gungflyartade, d. v. s. kännetecknas av
brunfärgade Amblystegium-arter, och små skogssjöar bringa
omväxling i detta skogslandskap.

Djurvärlden betecknas såsom mångformig och rik. Björnen
finnes flerstädes, likaså observeras järv, mård och utter.
Enligt mag. Merikallio anträffas bl. a. sångsvanen, sädgåsen,
(Anser segetum), kungsörnen (Aquila chrysaëtus), berguven
m. fl. Vid älvarnas stränder visa sig renar, förlänande liv
åt landskapstavlan.

9) Pisavaara-området (omkr. 66° 20’ n. br, omkr. 35 kvkm,
allmänt skyddsområde).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1928/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free