Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
bekanta udden Falkklev, och i avsikt att
taga ett bad närmade oss fastlandet sydost
om nämnda udde, spejande efter lämplig
landningsplats, fingo vi helt oförmodat syn
på en sten, som halvmeterhögt stack upp
ur ett runt hål i berggrunden alldeles
bredvid vattenytan, och strax intill ytterligare
ett par hål. Jag kunde genast konstatera,
att det var fråga om jättegrytor. Av
sådana hade jag ju förut sett otaliga, men
aldrig någon, i vilken den verksamma stenen
eller »löparen», som urhålkat och svarvat
grytan, fanns i behåll på sin plats, såsom
här var fallet.
Av de 3:ne jättegrytorna voro 2
cirkelrunda medan den tredje var oval i
mynningen. I den största grytan var det som
löparestenen satt kvar och gjorde liknelsen
med en mortel och dess stöt ganska
träffande.
Huruvida dessa jättegrytor förut varit
allmänt kända, är mig obekant. De
fotograferades emellertid och uppmättes, därvid det befanns, att den största
hade en diameter av omkr. 1 meter, under det att löparestenen höll c:a
1.5 meter i diameter.
JÄTTEGRYTAN
MED LÖPAREN
PÅ NÄRMARE HÅLL
E. L. BRUZELIUS
FOTO SEPT. 192 7
Göteborg i mars 1928
Edv. L. Bruzelius
Sveriges nya bäverstam
I en uppsats med ovanstående rubrik i Jämtlands läns
Jaktvårdsförenings årsskrift berättar länsantikvarien Eric Festin, Östersund, om
det på hans initiativ företagna lyckade försöket till bäverns
återinplantering i Bjurälvdalen i Jämtland x samt om de åtgärder i samma
syfte, som sedermera kommit till stånd i skilda trakter av vårt land,
Efter att ha redogjort för de närmare omständigheterna vid
Bjurälvs-inplanteringen, fortsätter han :
»Innan någon ny utplantering hann företagas, hade en ny
bäveravkomma på svensk mark skådat dagens ljus. Bjurälvdalens första
bäverpar kunde stoltsera med ett par ungar 1924. Detta år skedde
dock utplanteringen i Västerbottens län i Tärnaån av 4 honor och 3
hanar. År 1925 följde så för släktvariationens skull den andra
inplanteringen i Bjurälvdalen av 2 honor och en hane (varav en hona dog).
På initiativ av studiecirkeln Vårdkasen i Görvik utsattes samtidigt vid
Harsjöån ett genom undertecknad inköpt bäverpar. Paret flyttade till
den närbelägna Flodalsbäcken, där det byggde för sig. Samma år något
1 Se "Sveriges Natur" 1921, s. 148, 1922, s. 32 o, f. och 1923, s. 121 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
