Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
senare inplanterades i sjön Stora Ullen i Värmland å Uddeholms A.-B:s
marker 2 par bävrar, varav det ena paret lär ha förökat sig men det
andra skilts åt. År 1927 ha på samma plats utsatts 2 par till, varav
ett djur dött. År 1926 fick Jämtland emottaga ännu en inplantering,
den av konsul Andersen från Oslo å hans egendom i Åbo i Åre
verkställda av 4 bävrar. Samma år utsattes ett bäverpar i Älvdalen i
Dalarna. Resultatet blev mindre lyckat, varför ytterligare 3 bävrar
införskaffats till samma plats 1927. Ett bäverpar har 1927 även
inplanterats i Lima socken i Dalarna. I Örebro län slutligen verkställdes
en storartad utplantering i sept. 1927 av ej mindre än 11 bävrar,
fördelade på tre platser. Här ha initiativtagarna, av vilka särskilt jägmästare
Henrik Dieden må nämnas, låtit utföra ordentliga förberedande
undersökningar och tillgodogjort sig erfarenheterna från Bjurälvdalen. I
Nord-Norge, där bävern likaledes helt utrotades, ha återinplanteringar
nyligen skett.
Under åren 1922—1927 ha till Sverige införts 47 bävrar, varav
dock 5 dött. Skulle en beräkning av det nuvarande bäverbeståndet till
60 djur vara riktig, och den siffran bör åtminstone ej vara för hög,
så torde Jämtland kunna ståta med tredjedelen därav.
Vid första inplanteringen sökte jag framhålla, att försöket först och
sist var en gärd i de ideella strävandenas tjänst, men att tanken på
ett framtida praktiskt-ekonomiskt resultat icke därför behövde fördunklas.
I många vidsträckta vildmarker med träsk och djupa videsnår är
skadegörelsen av bävern ingen att räkna med. Då den nära utdöda norska
bäverstammen (c:a 100 djur 1883) hundradubblades på 40 år (enligt
uppgift 1927 — trots viss fångsträtt — ökad till 12- á 14,000
djur), torde det icke anses förmätet att tro, att sådana ofruktbara
Jämtlandsmarker genom den nya bäverstammen kunna komma att än
en gång skänka ekonomiskt utbyte.
Måtte människorna till dess hinna bli goda naturskyddare och
jaktvårdare!»
»Ebba Brahes lind» vid Ulriksdal
Bland de många ärevördiga lindarna i Ulriksdalsallén finnes en gammal,
numera av år och stormar illa åtgången jätte, som enligt traditionen
skall hava grott och vuxit upp under Ebba Brahes och Jakob de la
Gardies dagar. Trädet, som är det grövsta i hela allén, står uppe på
backen vid hörnet av stallet.
För omkring tio år sedan — linden var redan då ganska skröplig
och hade flera gånger blivit lagad och plomberad — föll den ena av
de båda mäktiga grenstammarna för stormen, och den 29 juni 1927
gick den andra samma väg.
Slottskamrer Knut Sundgren, Ulriksdal, har godhetsfullt ställt till
vårt föl fogande vidstående fotografi av det gamla trädet, tagen några
dagar efter den sistnämnda katastrofen, samt dessutom lämnat följande
anteckningar rörande detsamma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
