Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Matematik, av Nils Evermark - Praktisk geometri - Omkrets och yta av plana figurer - Likformighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likformighet
Ex. Ett betongrörs yttre omkrets är 6,28 m och godstjocklek 2
dm. Vad är rörets inre diameter och sektionsyta.
Yttre diametern D beräknas först.
6 28
3,14 • D = 6,28; D - —— = 2 m.
3,14
Inre diametern d = D — 2t = 2 — 2 . 0,2 = 2 — 0,4 = 1,6 m.
3,14 (D2 — d2) 3,14(22-1,62)
Ytan y = —-=-=
4 4
3,14 (4-2,56) 3,14-1,44 n 1Q
=-=-= 1,13 m-
4 4
Ex. Det runda locket till en tunna skall ha ytan 6 dm2. Sök
lockets diameter och omkrets.
d2 24
3,14 • — = 6; d2 =- - 7,65- d = V 7,65 = 2,77 dm.
4 3,14
Omkretsen p = 3,14 • d = 3,14 • 2,77 = 8,7 dm.
Ex. Hur stor är hastigheten på en cirkelsåg om klingans
diameter är 4 dm och varvtalet 1.500 per minut?
Periferihastigheten är vägen per sekund på sågklingans
omkrets.
, n 1500
v = 3,14 • d • — = 3,14 • 0,4 •– 3,14 • 10 = 31,4 m/s.
60 60
Likformighet.
Plana figurer sägas vara likformiga om motsvarande vinklar
äro lika stora och motsvarande sidor proportionella (se fig. 17).
Som exempel på likformiga figurer kan nämnas två liksidiga
trianglar med olika sidor och två. cirklar med olika radier. Med
Fig. 17.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
