Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Statik - Krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statik
Cylinder i beröring
med plan.
Stång i förbindelse med
andra kroppar.
ändlösa linjen a-b = verkningslinjen och A angreppspunkten.
En kraft kan utan att dess verkan på något sätt ändras flyttas
efter sin verkningslinje, om därvid endast iakttages att storleken
och riktningen förbli oförändrade.
Vid avbildningen väljes en lämplig kraftskala, t. ex. 1 cm
motsvarande 10 kp eller 1 cm motsvarande 1000 kp. Detta brukar
skrivas som 1 cm = 10 kp vilket dock är oriktigt, ty cm kan ej
vara lika med kp. På grund härav bör tecknet (föreställer)
användas. Således 1 cm 100 kp; 1 cm 1 Mp etc.
Om i samma punkt flera krafter verka betecknas de i tur och
ordning med Fi; F2; F3 osv. ritade i samma skala (se fig. 36),
Stång, helt fri.
Det förekommer ofta att fasta kroppar äro understödda eller
upphängda eller direkt beröra andra kroppar eller äro förenade
med andra kroppar genom linor, stänger o. d. I
förbindningspunkterna verka krafter. Vid den matematiska behandlingen av
ett jämviktsproblem skall kroppen betraktas som helt fri, d. v. s.
Trä $
65
Fri cylinder.
Fig. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
