Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Statik - Moment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik och hållfasthetslära
Med arm menas vinkelräta avståndet från vridpunkten eller
momentpunkten A till kraften eller dess verkningslinje.
Om flera moment verka på samma kropp och dessa verka
vridande åt olika håll utsättes + tecken för sådana som verka
medsols (högervridande) och — tecken för sådana som verka motsols
(vänstervridande). Som allmän regel kan alltså skrivas
M = Fi. ai + F2 • a2 + F3 • a3 + F4 • a4 +......+ Fn • an
För jämvikt kräves att momentsumman är noll, dvs. summan
av momenten åt ett håll = summan av momenten åt motsatt håll.
Fig. 40.
Emedan resultanten till ett system av komposanter utövar
alldeles samma verkan på en kropp som komposanterna tillsammans
gäller vidare regeln
Resultantens moment med avseende å en punkt = summan av
komposanternas moment med avseende å samma punkt. Denna
sats brukar kallas momentlagen.
Ex. Hur stort moment utövas av dragkraften 150 kp i en rem
kring en remskiva med 450 mm diameter?
0,45
M = F • r = 150 • —— = 33,75 kpm
Fig. 41. Fig. 42.
Ex. Hur stor kraft F behövs för att få jämvikt vid den
tvåarma-de hävstången i fig. 41? Hur stort blir trycket vid stödet A?
För jämvikt kräves att resulterande vridmomentet blir noll eller
att moment åt ett håll kring stödpunkten A är lika med moment
åt motsatt håll kring samma punkt.
500 • 0,2 = F • 1,25; F = — = 80 kp.
1,25
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
