Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Statik - Moment - Parallella krafters resultant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statik
Trycket på stödpunkten A fås därav att uppåtverkande krafter
äro lika med nedåtverkande.
T = 500 + F = 500 + 80 = 580 kp
Ex. Hur stor last G kan lyftas med den enarmade hävstången
i fig. 42.
G • 0,3 = 40 (1,2 + 0,3) = 40 • 1,5
G = = 40 • 5 = 200 kp
0,3
Fig. 43.
Fig. 44.
Ex. Hur stort moment utövas av kraftparet i fig. 43?
Momentpunkten kan väljas alldeles godtyckligt exempelvis i A på
avståndet a från ena kraften.
M = 200 . (2,5 + a) — 200 • a = 200 • 2,5 + 200 • a — 200 ■ a =
500 kpm.
Momentets storlek är alltså oberoende av var momentpunkten
tages.
Ex. Hur stor kraft skall verka ytterst i balkändan i fig. 44 för att
böjmomentet skall bli 4200 kpm vid infästningen i väggen?
4200 = 1500 .1,2 + F • 3
2400
4200 = 1800 + 3F; 3F = 4200 —1800 = 2400; F = — = 800 kp
Parallella krafters resultant.
Äro krafterna parallella och riktade åt samma håll som i fig. 45
är resultanten = summan av komposanterna, således
R = Fi + F2
Resultantens läge fås enligt momentlagen
Fi • x = Fo (a — x)
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
