- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
102

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Materialprovning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik och hållfasthetslära

Hooke:s lag. Denna lag uttrycker sambandet mellan
påkänningen o och töj ningen e. Formeln har följande enkla utseende

o = E-e

där E = elasticitetsmodulen.

Hookes lag gäller endast för sådana fall, då påkänningen är
under proportionalitetsgränsen alltså när o är mindre än op.

Tillåten påkänning. Detta är det värde på o eller x som högst kan
tillåtas för att betryggande säkerhet mot brott skall finnas.

Säkerhetsfaktor är det tal som anger hur stor del den tillåtna
eller verkliga påkänningen är av brottgränsen. Säkerhetsfaktorn
brukar betecknas med n. Med exempelvis 5-faldigt säkerhet
förstås alltså att verkliga påkänningen i materialet utgör — av brott -

5

gränsen.

Vid beräkningar inom maskintekniken är det ganska vanligt
att brottgränsen vid dragning betecknas med Kd; vid tryck med
Kt; vid skjuvning med Ks osv. Motsvarande tillåtna
påkänningar bruka då betecknas med kd; kt; ks osv. På grund härav
kan man således skriva

Kd , Kt , Ks

kd =- —; kt = —; ks = —- etc.
n n n

I efterföljande tabell upptagas en del hållfasthetskoefficienter,
vilka hänföra sig till statisk (vilande) belastning.

Av övriga materialprov är särskilt hårdhetsprovet av intresse.
De vanligaste metoderna äro Brinell-provet och Rockwellprovet.
Vid Brinellprovet användes en 5 eller 10 mm härdad stålkula,
som med 750 resp. 3000 kp:s belastning tryckes ned i materialet.
Ytan av den nedtryckning som göres i materialet är ett uttryck
för materialets hårdhet. Det s. k. Brinelltalet Hß erhålles med
hjälp av tabeller. Vid Rockwellprovet användes en stålkula av
1/16" diameter och ett tryck av 100 kp för mjuka material samt
en diamantkon med 120° toppvinkel och ett tryck av 150 kp för
hårda material. Här i landet användes ofta Alfa-durometern för
provning av hårdheten. Durometern är en förbättrad
konstruktion av den amerikanska Rockwellapparaten. Material som bli
utsatta för utmattningspåkänningar böra givetvis undersökas med
hänsyn härtill. Som regel utföres provet som roterande
böjnings-prov och har särskild betydelse för axlar, vevar, fjädrar o. d.

102

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free