Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Skjuvning eller skärning - Böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Böjning
Nitarna äro dubbelskäriga dvs. två snittytor hålla mot
skjuvningen. Kraften F har moment kring A, vilket
motverkas av de fyra nitkrafternas moment kring samma punkt
så att jämvikt råder. Avståndet från krafterna Fj till
punkten A är 40 V 2 cm. Således fås
4 • F, • 40 V~2 = 2500 • 420; F, = 2500 ’420 = 4640 kp.
160 V 2
7t d2 7T-d2 9280
4640 = k • 2 •-= 750 • - • d2 = -; d - 2 cm
4 2 750 Tr
4 st 2 cm nitar tages.
Böjning.
Behandlingen av böjningsexempel ställer sig i allmänhet vidare
svårare än fallen dragning, tryck och skjuvning. De lagar som
Fig. 81.
gälla äro rätt svåra att förstå och den komplicerade härledningen
av formlerna kan ej genomgås här. Själva tillvägagångssättet
belyses med några enklare problem. Först visas hur upplagstryck
och maximalt böj moment bestämmes, då belastningen antingen
är koncentrerad till vissa punkter (punktbelastning) eller jämnt
fördelad efter viss del av en balk. Av balkar och axlar medtages
endast sådana som äro upplagda å två stöd eller vila i två lager
samt ensidigt inspända balkar respektive ensidigt lagrade axlar.
Till en början anföres fyra enkla grundfall.
I fig. 81 a visas en ensidigt inspänd balk belastad med en
punktlast F i punkten B. Största böjmomentet Mmax verkar vid in-
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
