Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik och hållfasthetslära
Farliga snittet finnes i C. Största momentet Mmax
beräknas genom att ta C till momentpunkt och räkna från högra
sidan om C. (Samma moment fås om man räknar från
vänstra sidan om C.)
Mmax = 4500 • 4,5 — 4500 ■ 0,75. (Den del av Q, som ligger
till höger om C är 4500 kp och dess tyngdpunkt ligger 0,75
m från C.)
Mmax = 20250 — 3400 = 16850 kpm = 1685000 kpcm.
Böj påkänningen är till sin natur en ncfrmalpåkänning och
betecknas o b eller kb. Böj påkänningen är störst i farliga snittet,
där dess värde alltså angives. Den växlar över snittytan mellan
ett högsta värde för dragning, crd, i ena kanten och ett högsta
värde för tryck, ot, i andra kanten. För ett lager genom
snittytans tyngdpunkt fås ingen påkänning, detta lager kallas
neutrallagret. Materialfibrer som ligga i neutrallagret bli alltså ej
utsatta för någon påfrestning, de varken sträckas eller
sammantryckas. Avstånden ei och e2 från neutrallagret till ytterkanterna
kallas spännradier. Är ei = e2 (inträffar då tyngdpunkten ligger
på halva höjden) blir o a — o-1 och endast ett värde för kb
behöver då uträknas i det farliga snittet.
För böjpåkänningens beräkning gäller spänningslagen
ob eller
W
där Mmax = största böj momentet i kpcm
W = sektionens böj motstånd i cm3
cT{j — böj påkänningen i kp/cm2
Böjmotståndet (även kallat motståndsmoment) beräknas som
Fig. 85.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
