Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Praktisk fysik - Aggregationsformer - Molekylarkrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIK
Civilingenjör, Rektor Nils Evermark
PRAKTISK FYSIK.
Läran om naturföreteelserna i allmänhet kallas fysik, men på
senare tid har fysiken begränsats till att omfatta endast det
grundläggande rörande mekanik, värmelära, elektricitetslära, akustik
och optik. Här kommer att behandlas några avsnitt av vätskors
och gasers mekanik samt av värmeläran. Den mera intresserade
läsaren hänvisas till utförligare litteratur i ämnet. För att belysa
framställningen har en del praktiska räkneuppgifter medtagits.
Aggregationsformer.
De i naturen förekommande kropparna kunna vara fasta,
flytande eller gasformiga. Dessa tre tillstånd bruka kallas
aggregationsformer. En fast kropp intar bestämd volym och form; en
flytande kropp har bestämd volym men formen rättar sig efter
förvaringskärlet och en gasformig kropp har varken bestämd volym
eller form. Aggregationsformen beror av temperaturen. Alla
kroppar kunna således bli fasta under en viss bestämd
temperatur. Stiger temperaturen däröver till den s. k. smältpunkten
övergår kroppen i vätskeform och stiger temperaturen ytterligare till
den s. k. kokpunkten kan det hända att vissa kroppar övergå i
gasform. Som exempel tages vatten, som under 0° C är fast och
kallas is; mellan 0° och 100° är vätska och som vid 100° C blir
ånga.
Molekylarkrafter.
Alla kroppar anses uppbyggda av vissa ytterst små delar, som
kallas molekyler. I en fast kropp utföra molekylerna en
oregelbunden rörelse; som är begränsad inom ett litet område. Mellan
molekylerna verka sammanhållande krafter, de s. k. molekylär
-krafterna. De bruka kallas kohesionskrafter, när det gäller
sammanhållningen mellan smådelar av samma ämne och
adhesions-krafter när det är fråga om sammanhållning mellan smådelar av
olika ämnen. I en vätska äro smådelarna eller molekylerna mera
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
