Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Praktisk fysik - Pumpar - Värmelära - Utvidgningslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmelära
Tydligen blir på grund av varvtalsänkningen
pumpförmågan nedsatt till 900 1 i minuten vid 26 m
uppfordringshöjd. Det är alltså av största vikt att motorn roterar med
det rätta varvtalet.
VÄRMELÄRA.
Värme är en form av energi liksom elektricitet, ljus osv.
Närmare bestämt är det en form av rörelseenergi nämligen
molekylernas rörelseenergi. Med stigande temperatur blir molekylernas
rörelse allt intensivare och värmemängden dvs. molekylernas
rörelseenergi större. Värme frigöres genom förbränning eller
oxidation (ett ämnes förening med luftens syre). Bränslen äro
sådana kroppar, som lätt förenas med syre (antändas vid
tillräckligt hög temperatur), varvid stora mängder värme frigöres.
Kroppar kunna innehålla olika stora värmemängder och ha olika
temperatur. Temperaturen hos en kropp kan jämföras med
spänningen i en elektrisk strömkrets eller trycket, som driver fram
vattnet genom ett rör.
Temperatur mätes med termometer. Den mest använda
termometern är Celsiustermometern, som har 0° = temperaturen hos
smältande is (frysande vatten) och 100° = temperaturen hos
kokande vatten (kondenserande vattenånga) vid normalt
lufttryck. Celsiustermometern är användbar mellan —39°
(kvicksilvrets fryspunkt) och + 357° (kvicksilvrets kokpunkt). Låga
temperaturer mätas med sprittermometer (ned till —116°) och
mycket höga temperaturer (över 350°) bäst med
motståndstermometer eller pyrometer (termoelektriska element).
Värme övergår av sig självt genom ledning och strålning från
en varmare kropp till en kallare.
Utvidgningslära.
Då kroppar uppvärmas utvidga de sig. För fasta kroppar är
utvidgningen mycket liten men dock fullt mätbar. Vätskor utvidga
sig mera och allra mest gaserna. För fasta kroppar talar man om
längdutvidgning, ytutvidgning och volymutvidgning.
a. Längdutvidgning. Då en stångformig kropp likformigt
uppvärmes blir dess längdökning = lo • a • (t—to )
1 = ursprungliga längden i cm
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
