Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Värmelära - Värmemängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmelära
ledningsrör. Tackjärn fyller gjutformarna på grund av
volymökningen vid stelning.
Eoi flytande kropp kan bli gasformig genom upphettning till
kokpunkten. Vid kokningen tillföres värme vid konstant
temperatur tills all vätskan förgasats. Avkyles en gas till
kondenserings-punkten ( — kokpunkten) övergår den i vätskeform
(kondensering). Därvid frigöres värme vid oförändrad temperatur tills all
gas kondenserats. Ångbildning eller förgasning sker också ehuru
betydligt långsammare från en vätskas fria yta vid lägre
temperatur än kokpunkten och kallas då avdunstning (även frusen tvätt
torkar). Lättflyktiga vätskor såsom sprit, eter, bensin m. fi.
avdunsta helt efter någon tid om de ej förvaras i slutet kärl.
Kondensation kan liksom avdunstning ske vid vilken temperatur som
helst, alltså även under kokpunkten, förutsatt att ämnet vid den
ifrågavarande temperaturen kan förekomma som vätska (eller
fast kropp). Som exempel på kondensering vid lägre temperatur
än kokpunkten kan nämnas imbildning vid kalla fönsterrutor, då
temperaturen utanför är tillräckligt mycket lägre än innanför.
En vätskas kokpunkt beror av trycket över vätskeytan.
Kokpunkten anges därför vid 1 atm.
Den värmemängd som åtgår för att överföra 1 kg vätska till
ånga (gas) kallas ångbildningsvärmet. Vid kondensering
åter-vinnes samma värmemängd.
Exempel på kokpunkter.
Vatten 100° Kväve
Syre —183° Koldioxid
Väte — 253° Eter
Exempel på ångbildningsvärme.
Vatten 539 kcal/kg
Alkohol 210
Eter 90
—196° Alkohol 78,5°
— 80° Kvicksilver 357 °
+ 35°
Fotogen 75 kcal/kg
Benzol 94 „
Kvicksilver 72 „
Vissa kylskåp (Elektrolux) arbeta på så sätt att en lättflyktig
vätska uppvärmes med elektrisk ström. Vid vätskans förgasning
tages värme från kylrummets innehåll, som därvid fryser eller
starkt avkyles. Gasen återföres därefter till vätska genom att den
får strömma in i en kondenseringsbehållare, varvid
kondense-ringsvärmet bortföres genom avkylning med cirkulerande
kylvatten eller kylluft. Slutligen återföres den kondenserade vätskan
till kylskåpet och processen upprepas.
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
