Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Trämateriallära, av Gunnar Nygren - Träets egenskaper - Fysikaliska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trämateriallära
är konstant och lika med 1,56 för nästan alla träslag. Med
volymvikt avses vikten hos ett vanligt stycke trä i förhållande
till vikten hos samma volym vatten. Fig. 122 visar samband
mellan volymvikt och årsringsbredd för olika växtplatser
inom landet.
Fig. 122. Volymvikt hos virke från olika delar av landet samt med
varierande årsringsbredd. (Enl. Wijkanders undersökningar.)
Både specifika vikten och volymvikten äro olämpliga, när
det gäller att jämföra vikten hos olika träslag, då specifika
vikten ej tager hänsyn till vedens varierande porositet och
då vid bestämning av volymvikten vedens olika
fuktighetshalt gör sig gällande. Träets vikt angives därför i stor
utsträckning som torrvolymvikt, d. v. s. vikten hos ett absolut
vattenfritt trästycke i jämförelse med vikten hos samma
volym vatten. I nedanstående tabell 1 finnas medelvärden på
torrvolymvikten angivna för olika träslag.
Om man känner torrvolymvikten, kan man beräkna,
hut-stor del av ett givet trästycke, som utgöres av cellväggar.
Har man exempelvis ett 10 cm3 ekstycke, så är cellväggarnas
volym hos detta = -= 4,36 cm3 (0,68 = torrvolymvikten
1,56
för ek). Porvolymen är då 10 — 4,36 = 5,64 cm3.
De angivna värdena på torrvolymvikten äro medelvärden
från många prov. Rätt stora avvikelser från dessa värden
förekomma. Breda årsringar hos barrträd tyda i regel på låg
torrvolymvikt, emedan största delen av veden är vårved.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
