- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
188

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Trämateriallära, av Gunnar Nygren - Träets egenskaper - Tryckhållfasthet - Draghållfasthet - Böjhållfasthet - Hållfasthet mot nötning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trämateriallära

Draghållfasthet. Även i detta fall är hållfastheten störst
i stammens längdriktning. I tangentiell och radiell riktning
är den praktiskt taget noll. Draghållfastheten är i praktiken
av ringa betydelse, emedan andra slag av hållfasthet blir
di-mensionsbestämmande vid de flesta belastningsfall.

Böjhållfastheten är i huvudsak en sammansättning av
tryck- och draghållfasthet, i det den övre delen av en
belastad bräda blir utsatt för tryck och den undre för dragning.
Barrträden ha goda böjhållfasthetsegenskaper i förhållande
till vikten på grund av rakt fiberförlopp och långa fibrer.
Dessa faktorer inverka mera på böjhållfastheten än
volymvikten. Årsringarna bör vid böjning gå så parallellt som möjligt
med den verkande kraften, fig. 125.

Fig. 125. Lämplig riktning på årsringarna i balk, utsatt för böjning.

Tabell U. Träslag, ordnade i fallande avnötningshållfasthet.

Teak I (Tectona grandis)
Rhodesiateak II (Baikiaea
plu-rijuga)

Ek I (Quercus pedunculata)
Bok (Fagus silvatica)
Avenbok (Carpinus betulus)
Lärk (Larix europaea)

Gran (Picea excelsa)
Sockerlönn (Acer saccharum)
Björk (Betula lutea)
Jarrah (Eucalyptus marginata)
Tasmaniaek II (Eucalyptus
gigantea)

Hållfastheten mot nötning stiger med ökad volymvikt,
torrhet och finporighet hos virket. Tabell 4 visar förhållandet
mellan några olika träslag ifråga om nötningshållfasthet.
Denna är störst i tvärsnitt, något mindre i radialsnitt och
minst i tangentialsnitt. Särskilt golvplank är utsatt för stark
nötning. Golvbeläggning med virkets tvärsnitt upp
förekommer endast, där nötningen är mycket kraftig, samtidigt som
fordringarna på gott utseende äro små. Vid golvplank med
fiberriktningen parallell med slitytan bör årsringarna ligga
vinkelrätt mot denna.

188

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free