Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Trämateriallära, av Gunnar Nygren - Träets bearbetning - Försågning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trämateriallära
därför av största vikt, att stockarna erhålla en sakkunnig
behandling redan från och med trädens fällning.
Vid trädens aptering (avmätning), d. v. s. deras
uppdelning i lämpliga längder, har man att taga hänsyn till
stammarnas krokighet, kvistighet samt vilka virkesdimensioner,
som äro värdefullast. I regel använder sig apteraren av
tabeller, där han kan jämföra de värden, som olika avmätningar på
ett och samma träd kan ge.
Av vikt vid sågningen är ej enbart att erhålla största
möjliga virkesmängd ur stockarna, utan man måste även söka få
sådana sortiment, som lämna bästa kvaliteten, äro mest
gångbara och betinga högsta priset. Med hänsyn till dessa
omständigheter uppställes för varje dimensionsklass av timmer en
såginstruktion, efter vilken sågningen sedan sker.
Sågningen utföres i regel med s. k. ramsåg, fig. 153. Denna
har vertikal sågram, som ges en upp- och nedåtgående
rörelse. I ramen insättes flera sågblad i bredd med ett avstånd
sinsemellan, som bestämmes av de tjocklekar, man önskar
erhålla. Stockarna matas genom sågramen och klyvas
därvid i parallella skikt. Ifråga om metoden för sågningen
skiljer man mellan / yrskärning, genomskärning och
kvarter-sågning.
Fyrskärning är den vanligaste metoden. Stocken får
därvid passera två sågramar, den ena benämnd kantram, den
andra delningsram. I kantramen uppdelas stocken i dels
si-dobräder och dels ett mittblock, vars tjocklek är lika med
största plankbredden. Blocket föres därefter till
delningsramen och klyves i lämpliga tjocklekar, fig. 154. Fyrskärning
användes ogärna vid verk med endast en sågram, då
omställningarna bliva dyrbara. Vid dylika verk förekommer i
stället genomskärning, varvid stocken passerar ramen en gång,
varefter virket kantas i särskilt kantverk, fig. 155.
Fyrskärning ger 6—8 % högre utbyte än genomskärning. Vid
fyrskärning kan man dessutom lättare uttaga önskade
dimensioner och snabbare producera virke med samma bredd. Vid
alla större sågverk användas därför numera uteslutande
fyrskärning, även när det gäller klena dimensioner (under c:a
ll"), vilka tidigare genomsågades.
Kvart er skärning användes endast för ädlare träslag.
Stockarna klyvas därvid först med två mot varandra vinkelräta
snitt genom märgen och uppsågas sedan i 45° vinkel mot de
första snittytorna, fig. 156. Årsringarna komma därvid att stå
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
