Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - C. Trä torkningens utförande - 2. Artificiell torkning - 3. Virkestorkanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trätorkningens utförande
Även i sådana fall, då virket endast skall torkas till s. k.
luft-torrt tillstånd, d. v. s. till en fuktkvot av c:a 20 %, kan det vara
fördelaktigare att tillgripa artificiell torkning. Sålunda ha numera
de stora sågverken ofta ångtorkor för torkning av virket till
skeppningstorrt tillstånd. De ökade torkningskostnader, man
härigenom ådrager sig, uppvägas bl. a. genom ökad kapacitet,
minskade lagringskostnader genom att den förkortade torkningstiden
medgiver väsentligt minskad lagerhållning och framför allt genom
avsevärd minskning av lagringsskador.
Då torkningsförloppet vid lufttorkning ej kan regleras efter
önskan, föredrager man ibland ångtorkning till lufttorrt tillstånd
även av sådant ömtåligt virke, som lätt får ytsprickor vid för
hastig torkning.
De större sågverken använda i regel s. k. kanal- eller
vandringstorkor, vilka medge kontinuerlig drift. I dessa få virket
passera zoner med stigande temperatur och fallande relativ
fuktighet. Torkvagnarnas hastighet och zonernas indelning och
inställning avpassas så, att virket får önskad fuktkvot, då det
lämnar torkan. Emellertid användes denna torktyp, som förutsätter
mycket stora mängder torkgods av samma sort och dimension,
mycket sällan inom snickeriindustrin, varför den här icke skall
närmare behandlas.
Kammartorkan är den torktyp, som nästan uteslutande
användes av snickerifabrikerna. Denna skiljer sig från vandringstorkan
dels genom att torkgodset är stationärt, och dels genom att luftens
fuktighetstillstånd här varieras med tiden i stället för i rummet.
Vid torkningens början fylles sålunda kammartorkan med på
torkvagnar staplat virke. Torkningen sker genom att virket
omspolas med luft, vax-s relativa fuktighet konstant hålles några
procent under det värde, som för ögonblicket utgör jämviktsvärde
med virkets fuktkvot. Luften har sålunda alltid en begränsad
benägenhet att upptaga fukt från virket. Då virket uppnått önskad
fuktkvot tömmes kammaren, varefter en ny torkningsprocess
omedelbart kan påbörjas.
3. Virkestorkanläggningar.
Kammartorkans arbetsprincip är åtminstone ur teoretisk
synpunkt mycket enkel. Av ett eller flera fläktaggregat, beroende på
torkkammarens längd, drives torkluften förbi värmeelement och
passerar sedan torkgodset. En ökning av torkluftens relativa
fuktighet sker genom tillsats av vattenånga, vilken antingen tillföres
genom munstycken i omedelbar närhet av fläkten eller genom
perforerade kopparrör, som löpa genom hela torkans längd. En
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
