Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - C. Trä torkningens utförande - 4. Några synpunkter beträffande kammartorkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkestorkning och torkanläggningar
Den fria genomströmningsarean blir tydligen hälften av torkans
inre tvärsnitt, således V2 • 2,2 • 10 = 11 m2. Då lufthastigheten skall
vara 0,5 m/s erfordras en luftmängd av 0,5- 11 = 5,5 m3/s, eller
5,5 • 3600 = 19.800 m3/tim.
Man finner lätt, att vid 2" plank och 1" mellanlägg blir lufthas-
3
tigheten—-0,5 = 0,75 m/s, under förutsättning av att fläkten
2
lämnar samma luftmängd vid det högre luftmotstånd, som blir
en följd av den minskade genomströmningsarean.
b) Fukt- och värmeisolation av torkväggar.
Vikten av en jämn och effektiv värmeisolation av
torkkammarens väggar har redan tidigare påtalats (jfr sida 7). Det är ett
inom värmeisolationstekniken känt faktum, att fuktighet i hög
grad nedsätter värmeisolationsförmågan hos de flesta material.
Genom vandring av fukt från varma till kalla ställen kan en
fullständig genomfuktning av väggkonstruktionen äga rum. Särskilt
utsatta för sådana fuktvandringar äro väggar, där betydande
temperaturskillnader kunna uppträda mellan de båda
väggsidorna, vilket givetvis icke kan undvikas vid ångtorkor. Enbart för
förhindrande av en allt för kraftig nedsättning i
värmeisolationsförmågan är det således nödvändigt, att även isolationen mot
fuktintrång ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Därtill kommer
emellertid, att ständig befuktning av väggen har menlig inverkan
på dess livslängd.
Då för dessa fuktvandrings- och kondensationsproblem luftens
absoluta fuktighet är utslagsgivande, behöver man endast räkna
med fuktvandring inifrån och ut, eftersom torkluftens absoluta
fuktighet givetvis alltid är högre än ytterluftens. En effektiv
fuktisolering av torkkammarens innersida är därför av största vikt.
Detta åstadkommes lämpligast med asfaltpapp av specialsort med
omsorgsfullt förklistrade fogar. Då det endast är speciella
asfaltsorter, som kunna motstå de hårda påfrestningarna i
torkkammaren utan att bli spröda, måste man vara mycket noga vid val
av isolationsmaterial.
Till skillnad mot vad som sagts om torkväggens innersida vore
det absolut felaktigt, att även isolera yttersidan. Man kan
nämligen aldrig i praktiken utföra en fuktisolering så effektiv, att
icke någon fukt från torkkammaren ändå intränger i väggen.
Den måste därför ha möjlighet att obehindrat avdunsta via
yttersidan.
Allt vad som sagts om torkans väggar gäller i lika hög grad för
torkportar, men dessutom är det lämpligt, att bekläda dessas in-
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
