- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
292

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - C. Trä torkningens utförande - 4. Några synpunkter beträffande kammartorkor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Virkestorkning och torkanläggningar

Fig. 179 visar exempel på mycket lämpligt utförda
utluftnings-anordningar, vilka äro att föredraga framför utförandet i fig. 180,
där risk för återrinning av kondensvatten föreligger.

d) Brandfaran.

Enligt gängse svensk uppfattning föreligger stor brandrisk hos
torkanläggningar i allmänhet och i synnerhet om dessa utförts i
träkonstruktion, vilken åsikt dock ej helt delas av framstående
utländska experter. Trots att en lämpligt byggd och omsorgsfullt
skött torkanläggning, utförd i träkonstruktion, icke är utsatt för
större brandrisk än i allmänhet fabrikslokaler i trä, är onekligen en
torkanläggning i brandfritt utförande att föredraga.

De vanligaste orsakerna till eldsvådor i torkanläggningar äro
bristfälliga elektriska ledningar, överhettade lager och axlar samt
i övrigt de risker, som alltid äro förknippade med felaktigheter
hos rörliga delar. Bland de senare bör särskilt framhållas av
träbitar eller dylikt deformerade fläktvingar, som vid beröring med
omfattningen kunna alstra ett kraftigt gnistregn. Torrt trästoff
och tunna flisor äro lätt antändbara, och om de komma i beröring
med en gnista, kan man tämligen säkert förutsäga ett
eldsvådetillbud. I detta sammanhang kan det vara värt att framhålla, att
trä i finfördelad form redan kan antändas vid beröring med
ångledningar, under ogynnsamma omständigheter t. o. m. vid en så
relativt låg temperatur som 100° C. Antändningsrisken stiger
betydligt med stigande temperatur. Högtrycksångledningar bör
därför undvikas i trätorkor.

Den första förutsättningen för att undvika brandrisker är
tydligen att förhindra att gnistor komma i beröring med trästoff och
att torkkammaren i sin helhet befinner sig i en mönstergill
ordning. Även elektriska ledningar böra i så stor utsträckning som
möjligt förläggas utanför torkkammaren. En regelbundet
återkommande inspektion av den elektriska utrustningen är
dessutom att rekommendera.

Torkanläggningar med fläktrummet förlagt under
torkkammaren äro olämpliga ur den synpunkten, att träavfall lätt samlas i
närheten av axlar, lager och fläktvingar. Detsamma gäller för
utföranden med ett flertal fläktar på en gemensam lång axel. De
växlande betingelser, som en torkperiod innebär, medföra
nämligen mycket stora påfrestningar för lagerboxar och fundament,
och även mycket små förskjutningar dem emellan utgöra ökade
risker för varmgång.

Driftssäkerheten kan väsentligt ökas genom användning av
gnistfria fläktvingar, t. ex. utförda i lättmetall. Av stor fördel är

292

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free