Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - A. Inledning - I. Limningens mål och grundprinciper - II. Limningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lim och limningsmetoder
att man sprider limmet i ett kontinuerligt och jämntjockt skikt.
De nyare limningsmetoderna äro inriktade på dessa låga
spridningar. Dessutom tillför ju ett överskott på lim träet mera vatten,
som sedan måste bortföras genom tidsödande torkning. Då
förändringar i träets fukthalt alltid medför formförändringar och
spänningar, är det även av detta skäl önskvärt, att man vid
limningen ej tillför träet mera vatten (alltså lim) än absolut
nödvändigt. Idealisk i detta avseende är limningen med limfilm,
varvid överhuvudtaget intet vatten tillföres. En del moderna
konst-hartslim användas i så koncentrerad form, att de praktiskt taget
kunna anses som vattenfria, särskilt om limskiktet får tillfälle
att torka ytterligare efter spridningen.
II. Limningsmetoder.
Man skiljer mellan a) varmpresslimning och b) kallpresslimning.
Om varmpresslimning talar man när pressoperationen efter
limmets påstrykning måste ske vid högre temperaturer. I detta fall
måste en värmekälla, såsom varmpressar, uppvärmda plåtar o. d.
användas eller också måste de föremål, som skola limmas,
antingen uppvärmas före limpåstrykningen eller efter
limpåstryk-ningen inkl. spännanordningen placeras i ett värmeskåp.
Vid kallpresslimning sker pressoperationen utan värme.
Beteckningen varm- eller kallimning avser således endast
pressoperationen. Huruvida limmet påföres i kallt eller varmt tillstånd är
däremot ovidkommande.
Beroende på limmets natur och användningssätt kan man
urskilja två olika arbetsmetoder. Antingen måste ytorna efter
limmets spridning, d. v. s. så länge limmet ännu är flytande, pressas,
eller också kan limmet torka och lagras praktiskt taget obegränsat,
då det vid pressningen blir flytande igen (bindningsdugligt).
Denna sista metod kallas reaktiv limning och är bekvämare i
användningen, då den medger ett större tidsintervall mellan
spridningen och pressningen och således större rörelsefrihet i
verkstaden. Dessutom avdunstar en del av vattnet före pressningen.
På grund av dessa fördelar är man mån om att utbygga metoden
och göra den tillgänglig för allt flera limtyper.
Filmlimning eller torrlimning.
Vid tillämpning av denna metod lägges en torr limfilm mellan
de ytor, som skola limmas. Limfilmen består av tunt papper, som
impregnerats med karbamid- eller fenolharts. Limningen sker i
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
