Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - I. Limtyper - 1. Glutinlim - a. Glutinvarmlim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lim och limningsmetoder
rena kärl måste användas vid blötläggningen torde vara allmänt
känt. Glutinet är ju relativt känsligt mot all inverkan av
kemikalier och i synnerhet bakterier.
Spridning och pressning. Glutinlimmet påföres limfogen
antingen för hand (pensel, borste etc.) eller med hjälp av
motordrivna limspridare med uppvärmda valsar. Om limmet genom
rörelsen på valsarna visar en benägenhet till skumbildning kan
antiskummedel tillsättas. Dylika medel mot skumbildning och
bruksanvisning härför tillhandahållas i regel av limleverantören.
Dock är en viss försiktighet beträffande den tillsatta mängden
nödvändig, då ett överskott brukar nedsätta limmets hållfasthet.
Vid kallimningsmetoden, som användes vid limning av mindre
ytor (foglimning), bör framförallt beaktas, att limmet ej får stelna
förrän limfogen utsatts för presstrycket, då det annars ej kan
utveckla sin hållfasthet. Tiden, som står till förfogande mellan
lim-spridnings- och pressningsoperationen, är därför synnerligen kort,
vilket redan tidigare påpekats. Sjunker rumstemperaturen under
20° C blir risken för fellimningar tämligen stor. I kalla
arbetslokaler böra därför träföremålen uppvärmas, innan limmet
på-strykes.
Pressningen av glutinlimfogen erfordrar endast lågt tryck (max.
1/2—1 kg/cm2) jämfört med de höga presstryck, som äro brukliga
vid konsthartslimning. För glutinlim byggda limpressar lämpa sig
därför ej utan vidare för andra limsorter med undantag för vissa
speciella lim.
Om för mycket lim pressas ur limfogen kan limningsresultatet
försämras. Tunt lim pressas därför vid lägre tryck än tjockt lim.
Presstidens ungefärliga längd är vid foglimning c:a 15 min. — 1
tim., vid fanering däremot 1—2 timmar.
Gäller det limning av stora ytor t. ex. fanering, så räcker den
ovannämnda limningstiden ofta ej till. Man tillämpar då
varmlim-ningsmetoden: limmet får stelna men uppvärmes vid pressningen
så att det blir flytande igen. I limpressen läggas föremålen i regel
mellan varma plåtar, vars värmekapacitet är så liten, att limfogen
hinner svalna tillräckligt under pressningens senare skede.
Limgenomslag vid varmpressning uppträder lätt, om limfogen
uppvärmes väsentligt högre än 60° C. Uppvärmningen av plåtarna
får därför ej drivas för långt. Gynnsamt verkar även en tillsats
av utdrygningsmedel (krita, kaolin o. s. v.) till limmet. Det gäller
dock att ej arbeta med för stora tillsatsmängder, (max. 30—40 %),
då annars limfogens hållfasthet väsentligt försämras.
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
