- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
330

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - I. Limtyper - 2. Övriga proteinlim: Kasein-, soya-, blodlim etc. - Kaseinlim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lim och limningsmetoder

2. Övriga proteinlim: Kasein-, soya-, blodlim etc.
Kaseinlim.

Kaseinlimmet hör jämte proteinlimmet till de äldsta limtyperna.
Redan under forntiden användes i Egypten, Rom och Kina kasein
för limmade snickeriarbeten. På senare tid, före den industriella
tillverkningen, beredde många snickare själva sitt lim ur
ost-massa och kalk. Dessa båda ämnen, kasein och kalk, utgöra ännu
i dag huvudbeståndsdelarna i kaseinlimmet.

Kaseinlimmet har två viktiga fördelar framför glutinlimmet:
dels har det betydligt större beständighet mot vattnets och
väderlekens inverkan, dels kräver det ingen uppvärmning före
användningen. Emedan kaseinlimmet icke behöver uppvärmas talar man
kort och gott om kallim när man menar kaseinlim. Genom stora
prisfall på kaseinmarknaden blev kaseinet tillgängligt för
ply-woodindustrien. Här övergick man snart från kallimning till
varmlimning (limning i varmpress) med korta presstider. Kaseinlim
för varmlimning kallas ofta plywoodlim. Såväl för kallimning som
varmlimning avsedda kaseinlim tillhandahållas numera antingen
som färdigblandat pulver eller också levereras kaseinet och de
övriga beståndsdelarna var för sig. I det senare fallet sker blandningen
strax före limmets användning. Den sista metoden är lämpligast
för storförbrukare och har den fördelen, att speciella fordringar
på limmets egenskaper såsom livslängd, vattenbeständighet,
viskositet vid spridning, erforderlig presstid, limningstid, benägenhet
för missfärgning etc. kunna uppfyllas genom att ändra på
tillsatserna. Dessa tillsatser kunna också varieras beroende på
träslag, träkonstruktioner, limningsutrustning och förbrukarens
övriga fordringar.

Kaseinkallim bör vara ett fint, torrt pulver. Det färdigblandade
limmet är hygroskopiskt och måste därför transporteras och
förvaras i täta emballage. Vattenhalten bör icke överskrida
16 % vid 65 % rel. fuktighet. Halten kasein (med maximalt 12 %
vatten) bör vara minst 50 %. Goda limtyper innehålla 60 %
kasein eller mera. För att förhindra kemiska reaktioner mellan
kaseinet och kemikalierna samt för att minska dammbildningen
oljas limpulvret, vanligen med någon mineralolja. Så snart pulvret
rörts ut i vatten börja kemikalierna reagera med kaseinet. Ett
limpulver av god kvalitet, som lagras på lämpligt sätt, d. v. s. på
torrt och svalt ställe i väl tillslutna säckar, har en
lagringsduglighet på 1/2 till 1 år, i lufttäta burkar upp till 2—3 år.

330

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free