Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - I. Limtyper - 3. Plastlim (konsthartslim) - Filmlimning — torrlimning — med karbamidfilm och fenolfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lim och limningsmetocler
temperaturen. Lösa träslag kunna och måste ibland filmlimmas
med lägre tryck än hårda träslag.
Hartset i filmen flyter bättre på trä med högre fukthalt än på
torrare; ju högre presstemperaturen är dess mindre är
flytbar-heten och tvärtom.
Tillslutningstiden bör vara så kort som möjligt. Filmen kan
annars härda innan trycket har anbringats (»förhårdning»).
Särskilt gäller detta för fenolfilmen som limmas vid höga
temperaturer (135—145° C). Under tillslutningstiden kan vatten avdunsta
genom uppvärmningen, vilket bör beaktas.
Vid flytande lim förekomma ofta störande »genomslag», d. v. s.
limmet tränger igenom tunna fanerskikt, särskilt vid porösa
exotiska träslag. Limfilm av karbamidtyp visar mycket mindre
benägenhet till genomslag och avhjälper dessa svårigheter.
Fenolfilm däremot med sin mörka färg kan vålla svårigheter och
dessutom kan den höga temperaturen skada ömtåliga träslag.
Filmernas användningsområden.
Hittills har endast två typer av film nått teknisk och
kommersiell betydelse, nämligen fenol- och karbamidfilmen. Fenolfilmen,
bättre känd under varumärket Tegofilmen, är dominerande i
utlandet. Karbamidfilmen, en nordisk utveckling, har i Sverige
blivit mest populär inom möbel- och snickeriindustrien. I Finland
däremot användes karbamidfilmen jämsides med fenolfilmen för
vattenfast plywood, särskilt under kriget.
Fenolfilmen användes framförallt för limning av vattenfast
plywood för flygplan, båtbyggeri, komprimerat trä för propellrar
och andra ändamål, där högsta krav ställes på vattenfasthet,
väderleksbeständighet och hållbarhet. Karbamidfilmen gjorde sig
särskilt gällande på de områden, där fenolfilmens mörka färg och
höga presstemperatur hindrade användningen, nämligen inom
möbel- och snickeriindustrien för fanering av alla slag.
Karbamidfilmen är särskilt fördelaktig på dessa områden på grund av
hartsets färglöshet, låga presstemperatur, c:a 110° C, och vidarp
fuktgränser jämfört med fenolfilm.
Karbamidlimfogar äro icke fullt så vattenfasta som
fenolfilm-limmade fogar och icke heller kokfasta, men äro i dessa avseenden
åtminstone jämförbara med flytande lim. Båda filmtyperna äro
mögelfasta.
Priset per m2 är för närvarande ungefär detsamma för båda.
Melaminfilmen kan möjligen förena bådas fördelar: färglösheten,
kokfastheten och den låga presstemperaturen, c:a 110—120° C.
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
