Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ritning, av Einar Larsson - Perspektivritning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Perspektivritning
Perspektivbilden är sammanbindningen av de skärningspunkter,
som detta strålknippe bildar på bildplanet. Schematiskt återges
detta genom fig. 207.
Grundplanet kallas det horisontala plan — marken, golvet,
bordsplanet — på vilket åskådaren och motivet antagas befinna
sig. Det är här — liksom bildplanet — visat som ett begränsat
område men teoretiskt ha båda ändlös utsträckning.
Bildplanet — den genomskinliga skivan — tänkes stående
vertikalt mellan åskådaren (ögat) och motivet. Dess avstånd från
detta inverkar på bildens storlek. Ju större avståndet är, desto
mindre blir bilden. De linjer eller ytor, som komma att ligga i
bildplanet, behålla på bilden sin verkliga storlek.
Grundlinjen är skärningslinjen mellan bildplan och grundplan.
Ögonpunkten. Som regel ser man i verkligheten med två ögon.
Vid konstruktion av perspektivbild antages emellertid för seendet
blott ett öga eller en punkt. Dess läge i förhållande till grund- och
bildplan är av största betydelse för bildens utseende.
Ögonhöjden är lika med avståndet från fotpunkten till ögat,
d. v. s. ögats höjd över grundplanet. Den kan varieras allt efter
uppgiftens beskaffenhet. Är ögonpunkten belägen så högt över
grundplanet, att man ser motivet ovanifrån — såsom t. ex. vid
Fig. 207.
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
