Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Modellsnickeri, av L. Lange - Propellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Propellern
än 40 mm, enär bladets yta sträcker sig utanför den nämnda
sektorns begränsningslinjer. Av liknande orsak är stigningen i
snittet III något mindre än 40 mm, enär bladets bredd i detta
avstånd från propellerns centrum icke når sektorns
begränsningslinjer. Som utslaget A visar, gör sig detta förhållande än mer
gällande ju längre från propellercentrum bladet sträcker sig.
Endast snitt II är jämnt 40 mm, enär detta snitt ligger just där
begränsningslinjerna skära bladets ytterkanter.
Som redan nämnts var avståndet mellan linjerna 2—8 i
utslaget B 40 mm, alltså lika med bladets höjd i snitt II. Utslaget B
visar den kurva som erhålles, när man sammanbinder de punkter,
som erhållas på linjerna 2 t. o. m. 8 i detta utslag, om man på
dessa överför de punkter på radierna 2 t. o. m. 8 i utslaget A, där
propellerbladets profil skär respektive radie. Linjen 5, som skär
bladets yttersta spets, utgör samtidigt mittlinjen i de båda utslagen
A och B. Från denna har i utslaget B, som framgår av siffrorna
överst på utslaget, avstånden delats lika åt båda sidor — 6-6-8-8
(20 + 8). Första 6:an till höger om mittlinjen 5 i utslaget B
motsvarar stigningen mellan radierna 5 och 4 i utslaget A. Mellan
dessa radier från navet till bladets spets är alltså stigningen 6 mm.
På samma sätt är stigningen 8 mm mellan radierna 2 och 3.
Vid tillverkning av en modell för en propeller kan man
vanligen efter ritningen erhålla ett utslag liknande det, som
illustrerats här ovan. Man kan därvid begynna med att hyvla upp ämnena
med motsvarande tjocklekar, som siffrorna överst i utslaget B
ånge. Sedan man på dessa ämnen med ett strykmått dragit upp
mittlinjen för utslaget A, tillverkas en mall med den profil bladet
har i utslaget A. På denna inritas samtliga radiellt gående linjerna
2 t. o. m. 8. Efter mallen överföres sedan bladets profil på de
två ämnen, vardera 8 mm tjocka, som skall motsvara bladet från
linjen 9 till linjen 7 i utslaget B. På mallen bortsågas sedan den del
av bladets sektor, som ligger mellan radierna 8—7. Den mall, som
erhålles på detta sätt, användes sedan för att såga ut ett 6 mm
tjockt ämne, som motsvarar bladets bredd från dess högra
ytterkant till radien 7. På samma sätt förfares sedan med mallen för
samtliga ämnen.
Det har sitt värde i det fortsatta arbetet med modellen, att
cirkelbågarna I-IV i utslaget A finnas på de ämnen, som skall
tillverkas efter mallen. Dessa böra alltså överföras innan
ämnena limmas tillsamman. När allt detta är klart, har ett
trappformat modellämne liknande skisserna D och E erhållits.
På det ämne, som dessa skisser visa, har den kurva överförts,
som är dragen på utslaget B. Denna kurva, som markerar bladets
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
