Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Stillära, av Bengt Cnattingius - Stil och stilhistoria - Antiken. Klassisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILLÄRA
Museiintendent Bengt Cnattingius
Stil och stilhistoria
Stil är den dräkt, i vilken människorna kläda sina
prydnads-och bruksföremål, den är sammanfattningen av byggnadsverkens,
skulpturernas och målningarnas yttre form, som skiftar med
generationer och länder. De gemensamma stildrag, som återfinnas
i konstens och konsthantverkens alster, kunna återföras på vissa
historiska formuttryck. I sin tur sammanhänga dessa med
individuella, sociala och ekonomiska faktorer hos vissa folkgrupper,
samhällen eller nationer. Stilhistorien bör därför ses som ett led
i det stora historiska sammanhanget.
Man har givit en epoks stil vissa beteckningar och sökt fixera
dess historiska existens till en viss tidrymd, vilket är
nödvändigt för att pedagogiskt åskådliggöra stilarnas utveckling genom
tiderna. Egentligen är en tids stil lika svår att bestämma och fixera
som allt annat levande.
Antiken. Klassisk stil.
I forntidens Grekland föddes den västerländska människoanden
till medvetet liv. Tiden 500—300 f. Kr. är den klassiska antikens
tid, därefter följer den s. k. hellenistiska epoken 300 f. Kr. — 100
e. Kr., då man levde på arvet utan att tillföra det något nytt av
betydelse. Förutsättningarna för denna, den mänskliga och
konstnärliga verksamhetens första stora blomstringstid voro små
folkstyrda samhällen med utpräglat demokratisk författning.
Medborgerlig frihet för alla (utom slavar) var grundpelaren.
I templen skapades det förnämsta uttrycket för grekernas
strävan efter förnuft och ordning. En konstruktiv idé är
genomgående. Det bärande elementet i pelarbasens mäktighet och
pelarens styrka i motsättning till bjälklagets lugna vila och
tyngd får fulländat harmoniska uttryck. För att uppnå denna
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
