Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Stillära, av Bengt Cnattingius - Romantik och 1800-talets stilimitationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stil och stilhistoria
don, som byggdes 1851), som en tid höll upp även de vida
ärmarna. Livet är kraftigt urringat, och över detta bäres gärna en
taft-mantilj med broderier. Nyrokokons kvinnodräkt låter kjolen få
en anspråkslösare storlek, men koncentrerar tygmassorna — nu
mest av ull och cheviot — på bakdelen, tournur kallas den.
Blusen går ända upp i halsen. En mängd överdådigt påhäng
smyckar dräkten, som får sin form av korsetten.
Mot stilförvirringen vid 1800-talets slut blev reaktionen allt
starkare. Det var i England den började, och i Holland och
Tyskland utvecklades den ytterligare för att i form av Jugendstil
(Jugend = ungdom) slå igenom på Parisutställningen 1900. Man
hade då allvarligt sörjt över hantverksskicklighetens katastrofala
nedgång, medan industrien genom nya maskiner och nya material
tog hand om produktionen och skapade dåliga massartiklar. Man
krävde istället konstruktiv betoning av
konsthantverksföremålen, bättre hantverk och att rumsinteriörer skulle ha viss
helhetsverkan. Jugendstilen igenkännes på lin j ef öringens mjuka
(ibland nästan degiga S-kurvor), slingrande, imiterande
egendomliga växter, fig. 379. Förenklingen är emellertid påtaglig, och
rumsinteriören har verkligen blivit på något egendomligt sätt
konsekvent och helgjuten. Jugendstilen hämtade näring från
många håll; bl. a. intresserade sig den tidens arkitekter och
konsthantverkare för allmogestilar och allmogens hemslöjd, inte minst
textilier. Men Jugendstilen kom aldrig att slå igenom, fastän den
var den första konststil, som bars upp av ett socialt program.
Alltjämt levde man i stilförbistringen.
Fig. 379. Jugendornament (Hartmann).
587
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
