Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bildhuggeri, av Ernst Sundbeck och Nils Boiardt - Bildhuggeriyrket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildhuggeriyrket
en viss överproduktion i denna bransch att göra sig gällande på
grund av den masstillverkning som kommit till stånd, och som i
hög grad försämrat kvalitén. Möbelskulpturen finns ju dock
alltjämt kvar, även om vi där ha svårt att få ut det rätta ekonomiska
utbytet. Det bör dock vara betydligt lättare att sälja en möbel
med vacker skulptur än en slätstruken funkispjäs. Dessbättre
finns det dock alltjämt folk, som vill ha något mera personligt
över sin omgivning och beställer en stilmöbel eller en inredning,
där inte skulpturen kan avvaras.
Utbildningen till bildhuggare sker lämpligast hos en skicklig
mästare eller under ledning av chefen för bildhuggeriavdelningen
vid någon större möbelindustri.
Vad fordras det då för att kunna bli en god bildhuggare? För
det första måste det finnas medfödda anlag för teckning och
modellering samt sinne för linjer och proportioner och en så god
fantasi, att han vid behov även kan komponera ett ornament.
God fysik är också nödvändig och helst även god ekonomi, ty ur
försörjningssynpunkt är yrket ett av de sämre. I gengäld är det
omväxlande och intressant, och den som lärt sig att älska detta
yrke släpper det aldrig, även om svårigheter uppkomma. Den
tillfredsställelse man känner över att se något vackert växa fram
under sina händer uppväger de många nackdelarna. Lärotiden är
5 år; under det första året skall lärlingen väl informeras om
yrket, lära sig verktygens användning och skötsel samt få
kännedom om de olika träslagen och dessas egenskaper. Andra året
beredes han tillfälle att få kopiera enklare ornament samt lära
sig att skilja på de olika stilarna. Vid tredje årets ingång bör
lärlingen kunna utföra mera krävande arbeten och självständigt
kunna utföra enklare ornament. Kan han sedan under det fjärde
läroåret beredas tillfälle, att hos annan mästare komplettera sin
utbildning, så är det önskvärt. Under sista året skall han slutligen
anförtros mera ansvarsfulla uppgifter, vari helst även något
figurarbete bör ingå, för att utbildningen skall bli så allsidig som
möjligt. Strax före lärotidens utgång skall gesällprovet utföras. Detta
bör om möjligt vara komponerat av lärlingen själv, och ritningen
skall först underställas riksförbundets granskningsnämnd för
godkännande. Under hela lärotiden skall lärlingen gå i teknisk
aftonskola för att där undervisas i teckning och modellering. Skulle
sådan skola inte finnas på platsen, kan i stället ett
korrespondens-institut anlitas. Det är nämligen nödvändigt, att denna del av
undervisningen bedrives parallellt med det praktiska arbetet
under dagarna.
När lärlingen har fått sitt efterlängtade gesällbrev, är han
595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
