- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
692

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Handverktyg, av Gunnar Nygren och Nils Holmgren - Skärverktygens utformning - Bänkverktyg - Handsågar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Handverktyg

Eggvinkeln ß. Denna är bestämmande för verktygets slitstyrka,
vilken ökar med ökad eggvinkel.

Generellt gäller för de tre vinklarna

oc + jS + Y = 90°

varigenom eggvinkeln och därmed slitstyrkan bestämmes av de
värden, som givas spån- och släppningsvinklarna. De tre
vinklarna böra givetvis i möjligaste mån avpassas så, att både god
skärförmåga och slitstyrka erhålles.

Bänkverktyg.

I en välordnad verkstad har varje snickare till sitt förfogande
förutom hyvelbänken en sats verktyg. Dessa kallas bänkverktyg
och förvaras i regel i ett verktygsskåp, som på fackspråk vanligen
benämnes verkram, i vilken varje verktyg har sin bestämda plats.

En verktygssats för möbelsnickare omfattar i regel: 2 rubankar,
skrubbhyvel, tandhyvel, simshyvel, 1 à 2 putshyvlar, strykmått,
hammare, 6—12 stämjärn, stor och liten vinkelhake, sickling,
skruvmejsel, passare, ritspets, ansatsfil, halvrund fil, trekantfil,
rasp, slitssåg, sinksåg, metermått och bänkborste samt eventuellt
några småtvingar. Dessutom har snickaren i allmänhet tillgång till
mera speciella verktyg, ehuru de ej ingå i själva verktygssatsen.

Handsågar.

Man skiljer mellan två arter av sågning, nämligen kapsågning
och klyvsågning. I förra fallet föres sågen vinkelrätt mot
fiberriktningen och fibrerna skäras tvärt av, medan i det senare fallet
sågen föres parallellt med fiberriktningen och klyver fibrerna på
längden. Dessa väsentligt skilda arbetssätt fordra givetvis olika
utformning av sågarnas tänder.

Fig. 467. Rivtandning, ß — eggvinkel, y = spånvinkel.

Fig. 467 visar en typisk tandning för kapsågning, s. k.
rivtandning, som främst kännetecknas av de snedfilade faserna, som göra
tandspetsen mycket vass, så att den förmår tränga in i träet
samtidigt som tandsidorna utbildas till skarpa eggar, som skära
av fibrerna. Den visade liksidiga rivtanden skär lika bra i båda
riktningarna. Genom att låta ena tandsidan luta kraftigare, erhålles

692

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free