Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Träbearbetningsmaskiner, av Gunnar Nygren - Cirkelsågar - Cirkelsågklingor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä b earbetningsmaskiner
passas efter de ifrågavarande arbetsförhållandena. Det som här
ovan sagts gäller för klyvsågar avsedda för normala arbeten. För
kapsågar äro de tunnare tjocklekarna ej alls att rekommendera,
emedan man vid kapning ej kan uppnå nämnvärda inbesparingar
genom tunnare klingor.
En jämn tjocklek hos cirkelsågklingorna är en självklar
förutsättning för att de skola arbeta felfritt. Oregelbundenheter i
tjockleken betyder ändring i tyngdpunktens läge, vilket kan medföra,
att klingan fladdrar vid gång. Cirkelsågklingorna framställas
företrädesvis av varmvalsad plåt, och tjockleksskillnaderna äro
relativt stora i det varmvalsade utförandet. Efter det klingan tandats,
härdats och förriktats, slipas den mellan slipstenar, varvid en
mycket jämn tjocklek erhålles. Vid detta slipförfarande bli
avvikelserna från den nominella tjockleken maximalt ± 0,05 mm.
En bättre men dyrbarare metod är att planslipa klingorna, varvid
avvikelserna i tjocklek uppgå till maximalt ± 0,02 mm.
Speciellt där cirkelsågklingan skall användas för flera olika ändamål,
bör man vara mycket noga med att välja en klinga, som har
mycket jämn tjocklek.
Tandformer
Tandformen hos en cirkelsågklinga måste anpassas efter det
arbete, som skall utföras med klingan. Cirkelsågfabrikanterna
tillverka därför sina klingor med ett antal olika tandformer. I
standardblad nr 1300, utarbetat av Sveriges
Standardiseringskommission, finnas upptagna de viktigaste tandformerna för
cirkel-sågklingor. Förutom dessa har varje enskild fabrikant vissa andra
varianter avsedda för speciella ändamål. Beteckningarna på de
vinklar, som känneteckna tandformen visas i fig. 518. Något
enhetligt beteckningssystem finnes ej, och beteckningarna variera
därför rätt avsevärt.
Nedanstående framställning över inverkan av det geometriska
utförandet hos tanden på snittsytans utseende, effektbehov,
tandspetsens förslitning m. m. behandlar 1) tandformer för klyvsågar
och 2) tandformer för kapsågar.
Tandform för klyvsågar
Spånvinkeln (y). Denna vinkel är alltid positiv när det gäller
klyvsågar. Allmänt gäller, att en klinga skär lättare ju större
spånvinkeln är. Vid stora spånvinklar blir dock den sågade ytan
mindre god och därför väljes spånvinkeln = 0 om en finare yta
önskas. Spånvinkeln skall vara större vid sågning i mjukt trä än
732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
