Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Träbearbetningsmaskiner, av Gunnar Nygren - Cirkelsågar - Cirkelsågklingor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä b earbetningsmaskiner
bucklor och knölar med klingan liggande på riktstädet samt
kontrollerar med en linjal. Därvid undersöker man noga klingans
båda sidor. Alla knölar utmärkas med ett kritkors och
märkningen göres på den sida, som buktar ut. Knölarna hamras sedan
försiktigt med planhammaren, så att hammarslagens och knölens
längdriktning sammanfalla. Arbetet fortsätter tills alla störande
bucklor och knölar äro avlägsnade.
Vid hamringen måste man komma ihåg, att slagen ej få vara
för kraftiga. Det är bättre att hamra klingan flera gånger. För
hårda slag kunna nämligen medföra, att klingan deformeras. Man
bör undvika att placera flera slag på samma ställe.
Sträckning av cirkelsågar. Betydelsen av en riktig sträckning
hos klingan har inledningsvis behandlats. Hur stor denna sträck-
Fig. 524.
ning på ett cirkelsågblad skall vara, är beroende av det sågade
virkets egenskaper, bladtjocklek, skärhastighet, matning etc. Det
är därför nödvändigt, att riktaren känner till alla dessa faktorer,
då han i annat fall måste rikta klingan mera på måfå. Med stor
sträckning hos en klinga menas, att den ljusöppning, som erhålles
vid kontroll av sträckningen, se fig. 524, är stor, och omvänt att en
liten sträckning motsvaras av en liten ljusöppning. Man säger
även, att en klinga är »löst» sträckt vid stor ljusöppning och »fast»
vid liten ljusöppning. I stället för sträckning använda många
uttrycket riktning, vilket i denna bok avser såväl planing som
sträckning.
740
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
