Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Träbearbetningsmaskiner, av Gunnar Nygren - Hyvelmaskiner - Planhyvlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä b earbetningsmaskiner
en särskild fyrsideshyvelmaskin ej lönar sig. Själva
tjockleks-hyvlingen sker med en kutter, som arbetar på översidan av virket.
Fig. 583 visar en planhyvel av modern konstruktion. I stativets
sidor finnas växellåda för matarverket, drivkedjan för de övre
matarvalsarna, eventuella drivanordningar för undervalsar, kilrep
för överföring av kraften från motorn till kutteraxeln etc. Motorn
är placerad i stativets mitt. Maskinerna kunna givetvis även
förses med utvändig drivremskiva för remdrift, och därvid sker
drivningen direkt på kutteraxeln.
Bordet, på vilket virket föres fram, uppbäres av två eller fyra
skruvar, med vilka bordet höjes och sänkes. Det styres dessutom
som regel i två slipade slider. Bordets höjning och sänkning sker
antingen för hand med en ratt (å bildens högra sida) eller vid
större maskiner med maskinkraft. Bordets avstånd från
hyvel-kutterns skärcirkel, d. v. s. hyvlingstjockleken, kan som regel
avläsas direkt på en skala. För att underlätta frammatningen av
virket finnas i bordet två stycken släta valsar, vilka äro höj- och
sänkbara. På större maskiner äro de dessutom drivna.
Valsarna skola ligga något över bordets yta. Vid noggrann
hyvling av ytor, som skola ytbehandlas efter minsta möjliga
puts-ningsarbete, bör man beakta, att inställningen skall vara olika för
mjuka och hårda träslag. Vid hyvling av lösa träslag såsom furu
och gran skola valsarna ligga ca 0,25 mm över bordets yta och vid
hårda träslag såsom ek och bok ca 0,1 mm över. På vissa hyvlar
kunna valsarnas läge i förhållande till bordytan avläsas på en
skala.
Planhyvlarna ha vanligen endast en kutter, vilken är fast lagrad
över bordet. Kuttern kan antingen vara utförd som fyrkantkutter
eller som kilrundkutter. Före och efter kuttern ligga de egentliga
matarvalsarna, som båda äro drivna och av vilka den främre är
refflad. Den övre utmatningsvalsen skall ligga ca 0,3 mm under
skärcirkeln och inmatningsvalsen ca 1 mm under. På större
maskiner kan den främre matarvalsen utbytas mot en sektionerad
dito, vilket möjliggör att man samtidigt kan mata in flera
arbetsstycken med olika tjocklek.
Trycket på matarvalsarna åstadkommes numera så gott som
uteslutande med spiralfjädrar. På vissa större maskiner
förekommer dock, att trycket utövas av flyttbara vikter, speciellt när det
gäller den främre inmatningsvalsen. Denna vals måste nämligen
kunna lyftas ca 15 mm utan förändring av trycket, vilket erhålles
vid användning av vikter. Med dylika kan även tryckets storlek
avpassas efter olika virkesbredder, virkets hårdhet etc. Genom
lämplig dimensionering av fjädrarna, framförallt med avseende på
798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
