Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Självkostnadsberäkning, av Björn Ståhl - 1. Självkostnadsberäkning för möbelindustrin - Räntor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räntor
värdet av anläggningstillgången med hänsyn tagen till dennas
nytta för företaget, respektive ålder och beskaffenhet.
Bruksvärdet kan uppskattningsvis värderas eller genom jämförelse med
motsvarande tillgångars marknadspris beräknas. I praktiken
kan det många gånger vara svårt att fastställa bruksvärdet. För
helt nya anläggningstillgångar överensstämmer det med
anskaffningsvärdet.
Vid företag, som kommit i visst fortvarighetstillstånd, och som
har någorlunda jämn ersättningsanskaffning, kommer under vissa
förutsättningar bruksvärdet för en större maskingrupp, att i stort
sett sammanfalla med halva nuanskaffningsvärdet. I
huvudexemplet har räntan tagits hälften så stor (2 %) och räknats på
nuanskaffningsvärdet, i stället för att räkna med full ränta (4 %)
på bruksvärdet. Rent praktiskt har detta underlättat
beräkningarna avsevärt, då ju avskrivningen och räntan har kunnat räknats
på samma värde.
Säsongvariationerna inom möbelindustrin är rätt betydande och
större än för någon annan liknande industri (se figur 651), varför
också driftskapitalens storlek varierar under olika perioder av ett
driftsår, liksom även fördelningen av detta rörelsekapital på de
olika slagen av omsättningstillgångar. Det är därför svårt att göra
en exakt beräkning av räntan för detta rörelsekapital. Det gäller
Fig. 651. Sysselsättningen i och leveranserna från möbelfabrikerna
olika månader 1945 (enligt 1946 års möbelutredning).
873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
