Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produkter, för så vidt dessa ännu hållit sig inom den franska
klassicismens råmärken.
Visserligen vardt sedan hans stora asadikt i anläggning
och yttre apparat ett slags klassisk epopé. Men dess konkreta
intryck blir något helt annat. Den storvulna sinnesart, som
kommer fram öfverallt i berättelsen, är oafbrutet Lings, de
ofta högst kraftiga målningarna af nordisk natur äro det äfven,
och slutligen finns knappt något olikare den polerade
alexandrinen och dess städade retorik än dessa kärfva knittelverser
med deras motsvarande språk. ”Götiskt” var i stället allt
detta i högre grad än någonting af Tegnér, ofta själlöst,
oformligt och rått i sitt rytande patos, utan konstnärlig omsorg
och därför endast tillfälligtvis af konstnärlig verkan. Lings
naturbegåfning var dock så afgjord, att hans verk också
kunna göra ett intryck af ursprunglighet och storhet, hvilket
trots allt öfvergår den snart tämligen slickade efterromantiska
andrahandspoesien. Som ett urberg med skäggiga tallar under
vilda norrsken låg i alla fall denna diktning bland tidens
litterära konstparker — snart mera öfvergifven än någon
utaf dem.
Att Lings bästa saker icke förtjäna detta, därpå skulle
föreliggande urval gifva några bevis. De ha icke endast tagits
bland det lyriska, som är det lättast tillgängliga — ”Stunden
bortilar” har varit verkligt populär. Om ”Asarne” bör här
nämnas, att detta vår diktnings vidlyftigaste epos, som under
åren 1816—1833 utkom i trettio sånger, behandlar de s. k.
”historiska” asarnes inträngande i Skandinavien och
Finland, hvarvid dessa hjältar — Asia-Oden, Asia-Tor o. s. v.
— tillika tänkas som afbilder af Valhalls gudomligheter,
guden Oden, guden Tor o. s. v. Man ser denna parallell
till exempel i det här medtagna sublima brottstycket ur sista
sången, där den gamla hednavärlden i himmel och på jord
får vika för Kristi nya välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
